Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Förtätning är ingen ny företeelse. Att få in mer på mindre yta har förekommit sedan andra halvan av 1800-talet. Att städer byggs tätare motiveras på så vis att man slipper ta ny mark i anspråk och att reseavstånden minskas för invånarna. De som motsätter sig förtätning gör det vanligen på grund av att vissa värden, exempelvis grönområden och rumsskala, riskerar att försämras vid en exploatering. Jag har valt att granska Uppsalas översiktsplaner från 2002 och 2010 för att se vad dessa säger om förtätning. Jag tittar därefter närmare på två områden, Fyrisvallen och Kungsängen, för att avgöra hur väl de följer dessa skrivelser. Arbetet undersöker även översiktplanens visionära eller vägledande roll för stadsplanering. Uppsatsen syftar även till att problematisera bilden av en stadsutveckling genom förtätning, vilket är lika aktuellt i dag som för 150 år sedan.
Det finns gott om teori kring förtätning men min mening är att det är den förtätning som faktiskt genomförs som spelar roll, för den påverkar människor. Jag har genom litteraturstudier, genomgång av översiktsplanerna och samtal med planarkitekter på kommunen samlat kunskap om förtätning, samt försökt att förstå varför dessa två platser, Fyrisvallen och Kungsängen, fick den utformning de fick. I mitt resultat framkommer att översiktsplanernas skrivelser till stor del är generella och där med inte platsbegränsande. Min bedömning är att kommunen vill ha översiktliga riktlinjer för att kunna utforma varje plats utefter dess individuella förutsättningar.

Densification is not a new occurrence. Increasing the density in urban areas has been done since the second half of the nineteenth-century. To create more compact cities has been motivated by not exploiting untouched land and reducing the travel distances for its inhabitants. People against densification usually motivate their opinion due to the risk of reduced values, like green areas and sense of scale. I have studied two planning documents by the city of Uppsala to see what they say about densification and then two areas, Fyrisvallen and Kungsängen, to determine how they are affected by these documents. In the essay I also investigate the planning documents visionary or guiding role for city planning. The paper is aiming on problematizing the picture of densification as an idea of city development, which is just as up-to-date now as 150 years ago.
I would say that there is plenty of theory in making cities denser, but the densification that is implemented is by my meaning the one that matters, the one that affects people. I have through literature studies, reviewing the planning documents and discourse with planning architects gathered information about densification and tried to understand why these two areas, Fyrisvallen and Kungsängen, were shaped the way they are. My result is that the documents are mainly general and did therefore not limit the shape of the areas. My conclusion is that the city of Uppsala only wants general guidelines to have no constrains and be able to create site adjusted solutions.