Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hur själva leken och barns utveckling påverkas av naturen och värdet av naturlekplatser har tidigare haft låg prioritet inom forskningen men är idag ett mycket diskuterat ämne. Genom att gamla planeringsnormer om avstånd, innehåll och storlek på lekplatserna har tagits bort finns en risk för att barns möjligheter till att leka utomhus minskar. Vikten av en säker lekplats har kommit att ta allt mer fokus. För att studera de förändrade förutsättningarna för barns utomhuslek riktar sig därför detta arbete mot de skillnader i anläggning och skötsel som förvaltare upplever mellan naturlekplatsen och den prefabricerade lekplatsen. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie över vad forskning och litteratur visar gällande barns lek. Detta följdes upp av två intervjuer med en förvaltare från Malmö kommun och en förvaltare från Sävsjö kommun. Resultatet pekar mot att den största utmaningen för förvaltarna när det gäller både prefabricerade- och naturlekplatser var säkerheten. Vid naturlekplatser är vegetation ett viktigt element, vilket det inte är på samma sätt vid prefabricerade lekplatser. Buskage och annan vegetation är svåra att bedöma ur säkerhetssynpunkt och kan dessutom lätt bli tillhåll för ”skumma typer” och på så vis utgöra en upplevd risk för barn. Den prefabricerade lekplatsen upplevs som mer säker då den kan anläggas utan vegetation och av mer hållbara material. Förvaltarna ansåg dock att naturlekplatsen var billigare att anlägga men menade att säkerhetsarbetet var så krävande att man helst avstod från att anlägga dessa. Från den 1 januari 1999 gäller en standardisering av lekredskap som är gemensam för många europeiska länder och som omfattar bland annat allmänna krav, underhåll och underlag. Denna standard kom att påverka förvaltarnas arbete med utformningen av lekplatser genom det ökade säkerhetsarbetet. Idag sätter säkerhetsarbetet stopp för många av de lekplatser som faktiskt efterfrågas, enkla lekplatser med naturliga inslag som stenar och stockar. Förvaltarna menar därför att man borde lyssna mer på vad barnen faktiskt vill ha på sin lekplats då det handlar om deras lek och utveckling. Detta kanske framförallt då barn inte leker med farligare saker än de klarar av.