Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En allt större del av Sveriges hästar utfodras i dag med inplastat vallfoder. Inplastat vallfoder som ges till hästar har ofta relativt hög torrsubstanshalt och benämns vanligen hösilage. I hösilaget bildas ingen eller en mindre mängd mjölksyra än i våtare ensilage, och det i sin tur innebär att pH-sänkningen blir mindre eller uteblir, och att relativt höga halter restsocker (WSC, water soluble carbohydrates) finns kvar i fodret vid öppning av balen. Detta kan gynna mikroorganismer som jästsvampar, vilket kan leda till en kort aerob lagringsstabilitet. Det är ett problem eftersom ungefär 75 % av Sveriges hästar inhyses i stall med bara 1 till 4 hästar (Persson, 2005), vilket medför att en öppnad hösilagebal i många fall inte går åt snabbare än den aeroba förskämningen framskrider. Syrakonservering av spannmål innebär liknande förutsättningar som de som råder vid konservering av hösilage, med hög torrsubstanshalt och problem med svamp. Konserveringsmedel som utvecklats för syrakonservering av spannmål skulle därmed kunna vara av intresse även för hösilage. Sådana medel innehåller ofta syror och salter som t.ex. natriumbensoat och propionsyra. Natriumbensoat dödar jästcellerna genom att sänka cellens pH-värde (Krebs et al., 1983), och propionsyrabaserade tillsatser har svamphämmande egenskaper bl.a. genom att syran är aktiv på mikroorganismernas yta där den tävlar med aminosyror om ”active sites” på enzymerna, eller genom att ändra cellpermeabiliteten hos organismen (Kung et al., 2003). Syftet med den här undersökningen var att utreda hur ett specifikt konserveringsmedel bestående av natriumbensoat, propionsyra och natriumpropionat fungerar som ensileringsmedel i ensilage och hösilage, och om tillsats av medlet påverkar den aeroba lagringsstabiliteten i dessa fodermedel.

För att utvärdera vilken effekt detta ensileringsmedel har konserverades grönmassa med torrsubstanshalterna 300 (L), 500 (M) och 700 (H) g ts/kg i laboratoriesilor. Hälften av grönmassan i varje torrsubstanshalt behandlades med ensileringsmedel. För att följa lagringsförlusterna vägdes silorna dagligen i tre till fyra dagar, och därefter vägdes de ungefär var tredje dag i två veckor, och sedan en gång per vecka. Efter 60-62 dagar öppnades silorna varpå synlig jäst- och mögeltillväxt registrerades, och prover togs för mikrobiologisk och kemisk analys. I samband med öppningen av silorna sprayades hälften av den behandlade och hälften av den obehandlade grönmassan åter med ensileringsmedel på ytan. Silorna lämnades öppna i sju dagar i 20°C och temperaturen registrerades automatiskt varannan timme. Efter den aeroba lagringen togs åter prover för analys av svamp och synlig svamptillväxt registrerades.

Foder som hade behandlats med ensileringsmedel vid inläggningen fick generellt ett lägre pH-värde, lägre halt råprotein och mjölksyrabakterier (LAB), och högre innehåll av torrsubstans. I L och M blev innehållet av WSC högre i behandlat än i obehandlat foder och i L blev innehållet av omsättbar energi högre än i obehandlat foder. När ensileringsmedel användes minskade halten fermentationsprodukter, främst i L, och lagringsförlusterna minskade i L och M. Varken förtorkningsgraden eller tillsats av ensileringsmedel påverkade innehållet av jäst och mögel under den anaeroba lagringen. Desto mer förtorkad grödan var desto lägre blev lagringsförlusterna under den anaeroba lagringen och desto lägre antal jästsvampar och mögelsvampar detekterades efter 7 dagars aerob lagring. Tillsats av ensileringsmedel vid inläggning minskade tillväxten av jäst och mögel under den aeroba lagringen i alla behandlingsled. En ytterligare behandling vid öppning minskade inte tillväxten. Att bara behandla fodret vid öppning av silorna ledde till att mögeltillväxten blev lägre än i helt obehandlat material, men det påverkade inte innehållet av jästsvamp. Slutsatsen från försöket är att ensileringsmedlet fungerade för att förlänga den aeroba lagringsstabilitet, och bäst resultat uppnåddes när ensileringsmedlet tillsattes redan vid inläggningen av grönmassan.