Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Direktsådd i Sverige är en etableringsmetod som tillämpas i liten omfattning, där endast cirka
två procent av Sveriges areal direktsås. Syftet med detta arbete var att undersöka direktsådd
under svenska förhållanden. Det utfördes framförallt genom fältstudier, i ett nystartat försök och
i tre pågående försöksserier. Det nya försöket var direktsådd med Seed Hawk och Rapid, där de
båda Väderstadsmaskinerna jämfördes med varandra och ett grunt höstbearbetat led i storparcellförsök
på Munsö i Mälaren. En av de pågående serierna var ett treårigt rikstäckande försök
med höstrapsetablering, R2-4143. Här jämfördes plöjning med direktsådd och plöjningsfria led
sådda med biodrill. En serie med försök som var utplacerade på tre platser i Sverige var optimering
av reducerad bearbetning, R2-4140. I detta fyråriga försök jämfördes direktsådd med olika
bearbetningar som plöjning, grund och djup kultivering och tallriksredskap. Det sista försöket
var ett sexårigt försök i Väderstad som innebar olika jordbearbetningsstrategier, L2-4049. Där
hade jorden hade bearbetats med samma metod under fem år, systemen var plöjning, tallriksredskap,
direktsådd, djup och grund kultivering. I försöken studerades olika parametrar, generellt
undersöktes såbädden, plantantalet, temperaturen, halmförekomst, ogräsförkomst, infiltation,
penetrationsmotstånd, skörd och en ekonomisk beräkning.

I försöket på Munsö hade Seed Hawk-ledet en låg andel finjord i såbädden. Ett lågt plantantal
i lin observerades även i samma led. Tendenser till lägre skörd i Seed Hawk-ledet jämfört med
höstbearbetat fanns i både lin och ärtförsöket med 5 respektive 8 procent. I försöket R2-4143
direktsått en högre temperatursumma jämfört med plöjt led. Direktsådd hade även ett lägre penetrationsmotstånd
på större djup jämfört med plöjt led. Skörden var i genomsnitt 5 respektive 8
procent lägre i direktsått med och utan förredskap jämfört med plöjt. I försöket R2-4140 var det
också en låg andel finjord i direktsådda. Temperaturmätningen i försöket på Säby vid uppkomstfasen
visade lägre temperatur i direktsått jämfört med plöjt led. Penetrationsmätningarna i
försöken visade samtliga samma sak, det direktsådda ledet hade lägre motstånd jämfört med de
grunda plöjningsfria bearbetningarna i matjordens nedre del. Medelskörden under de fem år då
den registrerats var 20 procent lägre jämfört med plöjt led. I försöket L2-4049 var det en låg
andel finjord i direktsått och även en hög andel halm. Infiltrationen i det direktsådda var högre
jämfört med de grunda plöjningsfria bearbetningarna. Av sex skördeår var det endast två där
skörden vid direktsådd var lägre än för det plöjda ledet, medelskörden var en skördesänkning
för direktsådd på 7 procent. Ekonomiberäkningarna visade ett högre netto för direktsått jämfört
med plöjt i försök R2-4143 och L2-4049. Dock var nettot lägre i försök R2-4140.

Det är många egenskaper som blir bättre av direktsådd som infiltration och penetrationsmotstånd,
även skörden för höstsådda grödor hålls på en hög nivå. Men för att lyckas med direktsådd
i Sverige måste etableringen av vårsådda grödor hanteras. Detta genom att skapa mer finjord
runt frö som ökar fuktkontakt och avdunstningsskydd.