Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Arkitekter har länge använt sig av och inspirerats av berättelser för att skapa platser (Alon- Mozes, 2006). Syftet med detta examensarbete var att förstå hur detta kan gå till, vad berättelserna kan innehålla och varför de används. Den inledande delen av examensarbetet ägnade jag därför åt litteraturstudier och samtal med arkitekter. Syftet var också att själv prova ett arbetsätt som
inkluderade en berättelse och att därefter reflektera kring arbetet med denna.

Berättelser används inte bara som inspiration utan också i syftet att ge enplats mening. Bland de texter jag läst presenterades olika åsikter kring
om det är möjligt för arkitekten att skapa mening och förmedla berättelser genom landskapet. Kan arkitekten styra meningsskapandet och berätta genom landskapet eller skapas meningen helt och hållet hos betraktaren eller brukaren av platsen (Swaffield red., 2002, sid. 89-101)?

I den första delen av arbetet studerade jag också några olika typer av
konkreta arbetssätt som inkluderade berättande. I boken LandscapeNarratives, Design Practices for Telling Stories (Potteiger & Purinton,1998) skriver författarna om berättelser och dess samband med landskaparkitektur. Jag använde några av begreppen från boken, exempelvis "Berättelser som genererar form" och "Landscape storytelling" för att reflektera kring de olika arbetsätten som jag studerat (Potteiger & Purinton, 1998 sid.11). Jag kom i denna del av arbetet fram till att berättelser, förutom av de ovan nämnda anledningarna, också kan användas för att kommunicera att förslag.

I den andra delen av examensarbetet provade jag två av arbetssätt som inkluderade berättelser. Uppgiften var att göra en déskiss för en planerad bostadsgård i centrala Västerås. Platsen för bostadsgården ligger i ett området som präglas av den 100-åriga industrihistoria som fi nns i Västerås.
Bostadsgården är en smal och omsluten plats som till stor del kommer bli skuggig.

Platsens historia påverkade valet av arbetssätt och val av berättelse. I mitt exempel fungerade berättelsen framförallt som en inspirationskälla och ett stöd i sökandet efter ett temaord. Jag valde att utgå från ett kapitel i romanen Mig äger ingen av Åsa Linderborg (2007). Romanen utspelar sig i Västerås och ger en bild av livet i staden och kulturen kring metallverken och ASEA. Jag valde också att utifrån de exempel jag studerat
"uppfinna" brukare som hjälpte mig att precisera gårdens funktionskrav och som också var en del i att kommunicera idéskissen.

I de avslutande delarna diskuterade jag kring mitt examensarbete, arbetet med berättelserna och hur de påverkade min gestaltningsprocess. Mitt fokusi processen
flyttades, från att vanligtvis framförallt ligga på problemlösning,till att mer koncentreras till berättelsens temaord. Arbetet med berättelsen gjode det också enklare att komma igång med skissarbetet då jag hade texten att utgå ifrån i sökandet efter temaord.

In order to create places architects have for a long time used stories as inspiration (Alon-Mozes, 2006). The purpose of this thesis is to understand how and why this is done and what the stories can contain. The aim was also to try to use a method including a story in a small design project.
Finally the intent was to discuss how the story affected my work process.

In the first part of the thesis I read literature about the subject and spoke to architects about their work process which included stories. In this part
of the thesis I understood that stories are sometimes are used to create meaning in a place. If the architect really can create meaning is discussed in the literature. Can the architect control the creation of the meaning and make
understandable stories in the landscape or is it just the user of the place that has that possibility (Swaffi eld red., 2002, sid. 89-101)?

In the second part I talked with architects about their different methods in designing with stories. In the book Landscape Narratives, Design Practices for Telling Stories (Potteiger & Purinton, 1998) the
authors discusses how to use stories in the landscape. I used some parts of their theoretical framework to understand and categorize the examples I studied. In this part I found that a story can be used in even more ways than the ones mentioned above. The story can also be a part of the communication of a design proposal.

In the second part of the thesis I used two of the methods that I had previously studied for creating a sketch of a small courtyard. The court is situated in the central part of Västerås and was under construction during the time I wrote this thesis. The neighbourhood is characterized by the industry that has been in the area for the last 100 years. The yard is small, enclosed and quite dark because of the high buildings around it. The literature studies and the conversations with the architects affected my choice of method. The history of the place also affected the choice of
method and story. In my project the story mainly worked as a source of inspiration and a way of finding the theme words. I used one chapter of the novel Mig äger ingen, Åsa Linderborg (2007). The novel is taking place in Västerås and gave me an idea of the city life and the culture around the ASEA industry in the 20th century. According to another method I chose to invent some of the possibile users of the court. This was done to pin down the user needs and at the same time to communicate the sketch of the design
proposal.

In the last parts of the thesis I discussed how the work with the thesis went generally. Normally my focus in the work process is on functions and problem solving. My experience is that the story made me focus more on the theme words for the story rather the functions. This made me start working with the design quicker.