Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En hållbar och resurseffektiv avfallshantering är en central del i arbetet mot ett mer hållbart samhälle. Trots etablerade källsorteringssystem hamnar fortfarande stora mängder återvinningsbart material i restavfallet, vilket innebär att värdefulla resurser går förlorade. Denna studie undersöker hur miljöhus hos bostadsföretaget AB Stora Tunabyggen i Borlänge kan utvecklas för att bli mer användarvänliga och resurseffektiva, i syfte att minska mängden restavfall i bostadsområdena.
Studien bygger på en kombination av kvantitativ avfallsstatistik från perioden 2019–2025, en tematisk analys av en hyresgästenkät som skickades ut till 24 bostadsområden under 2025, samt egna platsbesök i vissa bostadsområden. Jämförelse med andra avfallsaktörer gjordes också i syfte att bredda underlaget med beprövade och fungerande metoder.
Resultatet visar att majoriteten av hyresgästerna (92 %) upplever den befintliga informationen om hur man sorterar som tydlig. Trots detta var det många i fritextsvaren som efterfrågade mer och annorlunda informationsutformning. Vid platsbesök noterades att informationen i miljöhusen var svårlästa på grund av dess placering samt mängd text på skylten, dessutom är all information enbart uttryckt på svenska. Andra problem som togs upp av hyresgästerna var stökiga miljöer, dålig påfyllnad av matavfallspåsar, tunga dörrar och grovavfall som lämnas i miljöhuset.
Studiens slutsats är att det behövs en kombination av förbättringar i miljöhusens utformning och utvecklad kommunikation för att nå kommunala mål och målen inom svensk lagstiftning om minskade mängder restavfall. Baserat på resultaten presenteras sex strategiska åtgärdsområden för miljöhusen hos Tunabyggen:
• Fysisk utformning och tillgänglighet: Installation av automatiska dörröppnare, justering av kärl för ljuskällor samt införande av återbruksplats.
• Information och miljökommunikation: Införande av bildbaserad skyltning, QR-koder till flerspråkiga guider och riktad information till nyinflyttade.
• Beteendepåverkan: Nudging med användning av speglar, visuell återkoppling via humörsymboler samt konsekvenspedagogik gällande ekonomi.
• Kontroll och styrning: Installation av kameraövervakning för minskad nedskräpning och dumpning.
• Renhållning: Utplacering av enkla städredskap och mer frekvent städning.
• Digitalisering: Utveckling av en Tunabyggen-app för felanmälan och sorteringstävlingar.
Genom att göra miljöhusen mer användarvänliga blir det lättare för hyresgästerna att göra rätt, vilket ökar materialåtervinningen och bidrar till resurseffektivitet.

A sustainable and resource-efficient waste management system is a key component in the transition towards a more sustainable society. Despite established recycling systems, large amounts of recyclable waste still end up as residual waste, resulting in the loss of valuable resources. This study examines how recycling rooms within the housing company AB Stora Tunabyggen in Borlänge can become more user-friendly and resource-efficient, with the aim of reducing the amount of residual waste generated in residential areas.
The study is based on a combination of quantitative waste statistics from the period 2019-2025, a thematic analysis of a tenant survey distributed to 24 residential areas in 2025, and on-site observations conducted by the author in selected residential areas. A comparison with other waste management organisations was also carried out to broaden the basis of the study with proven and effective methods.
The results show that the majority of tenants (92 %) perceive the existing information on waste sorting as clear. Despite this, many respondents requested more information and alternative forms of communication in the open-ended survey responses. During the site visits, it was noted that the information in the recycling rooms is often placed in hard-to-read locations, contains large amounts of text, and is only expressed in Swedish. Other issues highlighted by tenants included untidy rooms, insufficient replenishment of food waste bags, heavy doors, and bulky waste being left on the floor.
The study concludes that a combination of improvements to the design of recycling rooms and enhanced communication strategies is required to achieve municipal objectives and the goals set out in Swedish legislation regarding the reduction of residual waste. Based on the results, six strategic action areas are presented for Tunabyggen’s recycling rooms:
• Physical design and accessibility: Installation of automatic door openers, adjustment of recycling containers for light sources, and establishment of a reuse area.
• Information and environmental communication: Implementation of image-based signage, QR-codes linking to multilingual recycling guides, and targeted information for new tenants.
• Behavioural interventions: Nudging using mirrors, visual feedback using mood symbols, and educational measures highlighting the economic consequences of improper waste sorting.
• Control and governance: Installation of surveillance cameras to reduce littering and dumping of waste.
• Cleaning and maintenance: Provision of basic cleaning equipment and more frequent cleaning schedules.
• Digitalisation: Development of a Tunabyggen app for reporting issues and organising waste sorting competitions.
By making recycling rooms more user-friendly, it becomes easier for tenants to sort their waste correctly, thereby increasing material recycling rates and contributing to greater resource efficiency.