Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Habitatbildande tångarter såsom blåstång (Fucus vesiculosus), skräppetare (Saccharina latissima) och gaffeltång (Furcellaria lumbricalis), är av stor betydelse i ekosystemen längs Sveriges kuster. De bidrar med skydd, födosöks- och uppväxtområden för ett flertal vattenlevande organismer. Särskilt viktiga är de för fisk i tidiga livsstadier. Samtidigt har intresset att använda tång som livsmedel ökat, vilket lyfter frågan kring hållbart nyttjande och allemansrättens gränser i de akvatiska miljöerna.
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken ekologisk funktion habitatbildande tångarter har i svenska kustvatten samt hur levande tång kan påverkas vid uttag. Arbetet bygger på litteratur med fokus på ekologiska effekter av tångskörd, återväxt och betydelsen som fiskhabitat.
Resultaten visar att dessa habitatbildande tångarter fyller centrala ekologiska funktioner och att intensiva eller felaktiga skördemetoder kan minska biomassa, försämra återhämtning och på ett negativt sätt påverka habitaten. Även småskaliga uttag kan tillsammans med andra stressfaktorer orsaka kumulativa effekter som försämrar dess återväxt. Det framgår även att skonsamma metoder, där delar av plantan lämnas kvar, kan minska påverkan och möjliggöra en mer stabil återväxt.
Studier från Chile visar att oreglerad skörd kan påverka tången och därmed de akvatiska ekosystemen negativt. Exempel från Kanada visar däremot att hållbar förvaltning är möjlig. Resultaten indikerar att nuvarande kunskapsläge motiverar vidare utredning kring hur riktlinjer för insamling av levande tång inom ramen för allemansrätten bör utformas för att minimera negativ ekologisk påverkan. Sådana riktlinjer skulle kunna omfatta begränsningar av uttag, anpassade metoder vid plock och särskild hänsyn till ekologiskt känsliga områden.

Habitatforming kelp, such as bladderwrack (Fucus vesiculosus), sugar kelp (Saccharina latissima)and red forkweed (Furcellaria lumbricalis) play important roles in the ecosystems along the Swedish coasts. They provide shelter, feeding- and nursery grounds for a large number of aquatic organisms, particularly juvenile fish. Lately, the public interest in kelp as a food product has
increased. This is raising questions regarding sustainable harvest and the legal boundaries of the public access rights in aquatic environments.
The aim of this literature review was to investigate the ecological functions of habitat-forming kelp in Swedish coastal waters and how public harvesting may affect these functions. The review is based on literature focusing on ecological impacts of harvesting, regrowth capacity, and the
importance of kelp as fish habitat.
The results show that habitat-forming kelp is important for the ecosystem. It appears that intensive or inaccurate harvesting methods may reduce biomass, slow down recovery, and negatively affect habitat function. Even small-scale harvesting may lead to cumulative effects if the kelp is exposed to several stressors at once, affecting their growth. However, the use of less invasive harvesting
methods, such as leaving parts of the kelp intact, seemingly reduces negative impacts and supports regrowth.
Studies from Chile show that unregulated exploitation may negatively affect the kelp, and therefore the aquatic ecosystems. Examples from Canada show that sustainable management systems are possible. The study therefore indicates a need for clear rules and guidelines regarding
sustainable harvesting of living kelp within the concept of the Swedish right of public access. Such guidelines could include recommendations for low- impact harvesting methods, and local regulations of sensitive coastal areas.