Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta examensarbete undersöker hur landskapsarkitektur kan användas för att tillgängliggöra naturupplevelser. Projektet har sin bas i Oxhagens naturreservat utanför Skyttorp i Uppsala kommun. Forskning visar att vistelse i naturmiljöer kan bidra till förbättrad hälsa och återhämtning, samtidigt som människors kontakt med natur successivt minskar. Naturreservat får därmed en viktig roll som platser för både biologisk mångfald och naturupplevelser.

Arbetet fokuserar särskilt på tillgänglighet och hur människor har olika förutsättningar att ta del av landskapet. Projektet utgår från att tillgänglighet inte enbart handlar om fysisk framkomlighet, utan även om möjligheten att förstå, orientera sig i och uppleva landskapet. Samtidigt problematiseras tillgängliggörandet av natur, där för mycket vägledning och information riskerar att begränsa besökarens egna upptäckter och tolkningar av platsen.

Projektet bygger på litteraturstudier, skrivbordsstudier, en workshop, platsbesök och en iterativ skissprocess. Särskilt stor vikt har lagts vid återkommande vistelser i Oxhagen under olika tider och förhållanden för att förstå landskapets rumsliga och sensoriska kvaliteter. Genom vandringar, löpning och övernattning i reservatet har landskapets rekreationspotential undersökts genom direkta upplevelser och erfarenheter.

Gestaltningsförslaget består av en sammanhängande vandringsslinga som kopplar samman identifierade fokusområden med särskild rekreationspotential. Slingan kompletteras med nya entréer, vistelseplatser och mindre tillägg som stärker orientering, vistelse och naturkontakt. Ambitionen har varit att skapa en gestaltning som ger stöd och vägledning utan att dominera landskapet eller minska känslan av fri upptäckt.

Resultatet visar att landskapsarkitektur kan användas för att förena tillgänglighet och naturupplevelser genom småskaliga och platsanpassade tillägg som utgår från landskapets befintliga egenskaper. Projektet belyser samtidigt att det kan finnas målkonflikter mellan tillgänglighet, naturvård och graden av styrning i upplevelsen av landskapet, och att det kan vara utmanande att hitta rätt nivå när naturområden gestaltas.

This thesis explores how landscape architecture can be used to make nature experiences more accessible. The project is based in Oxhagen Nature Reserve outside Skyttorp in Uppsala municipality, Sweden. Research shows that spending time in natural environments can contribute to improved health and recovery, while at the same time people’s connection to nature is gradually decreasing. Nature reserves therefore play an important role as places for both biodiversity and nature experiences.

The project focuses on accessibility and on how people have different possibilities for engaging with the landscape. Accessibility is understood not only as physical accessibility, but also as the ability to understand, navigate and experience the landscape. At the same time, the project problematizes the accessibility of nature, where excessive guidance and information may risk limiting visitors’ own discoveries and interpretations of the site.

The project is based on literature studies, desk studies, workshops, site visits and an iterative sketching process. Emphasis has been placed on repeated visits to Oxhagen under different times and conditions in order to understand the spatial and sensory qualities of the landscape. Through walking, running and overnight stays in the reserve, the recreational potential of the landscape has been explored through direct experience.

The design proposal consists of a continuous hiking loop connecting identified areas with recreational potential. The trail is complemented by new entrances, places for stay and smaller interventions that strengthen orientation, recreation and contact with nature. The ambition has been to create a design that provides support and guidance without dominating the landscape or diminishing the sense of free exploration.
The results demonstrate that landscape architecture can be used to make nature experiences more accessible through small-scale and site-specific interventions based on the existing qualities of the landscape. At the same time, the project highlights potential conflicts between accessibility, nature conservation and the degree of control in the experience of the landscape, showing that it can be challenging to find an appropriate balance when designing within natural environments.