Home About Browse Search
Svenska


Sjödahl, Katja-Linn and Södergren, Nadja, 2026. Lågstressmetoder vid blodprovstagning på katt : en enkätbaserad kartläggning av personalens erfarenheter av lågstressmetoder i svensk djursjukvård. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Institutionen för Kliniska vetenskaper (KV-UDS)

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Stress i samband med klinikbesök är ett vanligt förekommande problem hos katt och kan påverka möjligheten att genomföra undersökningar och behandlingar. Denna stress kan även leda till en ökad skaderisk för personalen samt en inlärd rädsla och fysiologiska förändringar hos katten. Detta innebär att exempelvis biomarkörer kan påverkas, vilket försvårar tolkningen av blodprovsresultat. Då blodprovstagning innefattar flera potentiellt stressande moment, såsom hantering och fixering av katten, bör personal alltid arbeta utifrån ett lågstressperspektiv. För att möjliggöra detta har American Association of Feline Practitioners (AAFP) och International Society of Feline Medicine (ISFM) utformat riktlinjer för rekommenderade lågstressmetoder. Trots att aktuella internationella riktlinjer för kattvänlig hantering finns, råder oklarheter kring huruvida dessa tillämpas i praktiken. Detta kandidatarbete syftade därför till att undersöka användningen och upplevelsen av olika lågstressmetoder vid blodprovstagning på katt inom svensk djursjukvård.
Studien utfördes som en enkätstudie. Datainsamlingen skedde genom en webbenkät som distribuerades via e-post till ett randomiserat urval av registrerade smådjurskliniker och djursjukhus i Sverige. Enkäten utformades huvudsakligen utifrån lågstressmetoder i riktlinjerna av AAFP och ISFM. Utifrån detta urval angav respondenterna vilka lågstressmetoder de använde vid blodprovstagning på katt och skattade hur stressande respektive metod upplevdes vara utifrån en femgradig Likertskala. Enkäten innehöll även möjlighet till fritextsvar för att vidare nyansera resultaten. Totalt kunde 218 svar inkluderas varav 76 respondenter lämnade fritextsvar.
Resultatet visade att samtliga respondenter använde någon form av lågstressmetod. De vanligaste metoderna inkluderade sedering vid behov, lös inlindning av katten samt beröring över kattens doftkörtlar. Vissa av ISFM och AAFP rekommenderade metoder, såsom kattspecifik musik och placering av en filt eller handduk under kattens lyfta tassar, användes mer sällan. Individanpassade och mindre restriktiva metoder upplevdes generellt orsaka lägre stress, medan mer restriktiva metoder bedömdes som mer stressande. Samtidigt framkom en variation i hur olika metoder uppfattades och flera respondenter angav att det var svårt att tolka kattens stressnivå. I fritextsvaren uttrycktes även vikten av individanpassning vid val av lågstressmetod.
Studien innefattade begränsningar såsom svarsbortfall vid skattning av metoder nämnda i fritextsvar, svårigheter att identifiera resultatens geografiska spridning samt brister i enkätens utformning. Detta innebär att resultaten inte kan generaliseras till hela den svenska djursjukvården och bör därför tolkas med försiktighet. Samtidigt bidrar studien med en inblick i hur lågstressmetoder uppfattas och används i praktiken samt belyser variationer mellan olika metoder. Vidare forskning inom området är således nödvändig för att möjliggöra säkrare slutsatser. Framtida studier bör även använda standardiserade och validerade metoder för att mäta stress hos katt, då detta skulle kunna bidra till mer objektiv kunskap om hur olika lågstressmetoder kan påverka kattens stressnivå.

,

Stress associated with visits to the veterinary clinic is a common problem for cats and can affect the ability to perform examinations and treatments. This stress can lead to an increased risk of injury to staff, as well as conditioned fear and physiological changes in the cat. It may also affect biomarkers, making blood test results more difficult to interpret. As blood sampling involves several potentially stressful steps, such as handling and restraining the cat, staff should apply a low-stress approach. To facilitate this, the American Association of Feline Practitioners (AAFP) and the International Society of Feline Medicine (ISFM) have developed guidelines for recommended low-stress methods. However, the extent to which these guidelines are implemented in clinical practice remains unclear. This study therefore aimed to investigate the use and experience of various low-stress methods during blood sampling of cats within Swedish veterinary care.
This study was conducted as a survey-based study. The data were collected through an online survey distributed by email to a randomised selection of registered small animal clinics and veterinary hospitals in Sweden. The survey was designed primarily based on the low-stress methods defined in the AAFP and ISFM guidelines. Based on this selection, respondents stated which low-stress methods they used when taking blood samples from cats and rated how stressful each method was perceived on a five-point Likert scale. The survey also included an option for free-text responses to further nuance the results. A total of 218 responses were included, of which 76 respondents provided free-text responses.
The results showed that all respondents used some form of low-stress method. The most commonly used methods included sedation if deemed necessary, loosely wrapping the cat, and stroking the cat’s scent glands. Some methods recommended by the ISFM and AAFP, such as cat-specific music, and placing a blanket or towel under the cat’s raised paws, were used less frequently. Personalised and less restrictive methods were generally perceived to cause lower levels of stress, whilst more restrictive methods were perceived as more stressful. However, there was variation in how different methods were perceived, and several respondents reported difficulty interpreting the cat’s stress level. The free-text responses also highlighted the importance of an individualized approach when choosing low-stress methods.
The study had limitations, such as data loss related to the interpretations of methods mentioned in the free-text responses, difficulties in identifying the geographical distribution of the results, and weaknesses in the survey design. Therefore, the results cannot be generalised to the Swedish veterinary care sector as a whole and should be interpreted with caution. Despite these limitations, the study provides insight into how low-stress methods are perceived and used in practice and highlights variation between different methods. Further research in this area is therefore necessary to produce results of greater validity. Future studies should also use standardised and validated methods to assess stress in cats, which could provide more objective insights into the effects of different low-stress methods.

Main title:Lågstressmetoder vid blodprovstagning på katt
Subtitle:en enkätbaserad kartläggning av personalens erfarenheter av lågstressmetoder i svensk djursjukvård
Authors:Sjödahl, Katja-Linn and Södergren, Nadja
Supervisor:Lundén, Louise
Examiner:Sjöholm, Elinor
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2026
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VY010 Veterinary Nursing Programme, 180.0hp
Supervising department:(VH) > Institutionen för Kliniska vetenskaper (KV-UDS)
Keywords:djurhälsopersonal, djurvälfärd, lågstresshantering, stress, stressbedömning, katt
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-22416
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-22416
Language:Swedish
Deposited On:29 Jun 2026 12:05
Metadata Last Modified:01 Jul 2026 12:27

Repository Staff Only: item control page