Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Stress hos sällskapshundar är vanligt förekommande vid besök på kliniker och djursjukhus. Stress definieras som en respons på en stressande upplevelse som hotar individens välbefinnande och som hindrar individen att agera i överenstämmelse med dess normala beteende. Reaktionen inkluderar förändrat beteende eller kroppsspråk, ökat kortisol, hjärtfrekvens samt andningsfrekvens. Både kort- och långvarig stress kan påverka hundars hälsa negativt samt framkalla beteendeförändringar såsom aggression och skygghet. Vid akuta besök på djursjukhus och kliniker triageras hundar. Triage är en process där patienter rangordnas efter allvarlighetsgraden av en skada eller sjukdom, där den sjukaste hunden examineras och behandlas först. Det finns idag inga studier gällande stress hos hund vid akutbesök och triage eller vilka stressreducerande åtgärder som kan implementeras. Detta kandidatarbete undersökte vilka stressreducerande åtgärder som användes på kliniker vid triage, samt hur de förhåller sig till rekommendationer i i litteraturen.
En enkät, riktad till anställda som triagerar hundar, sammanställdes i nätverktyget Netigate® och skickades ut till 82 kliniker med akutmottagning i Sverige. Av totalt 106 svar inkluderades 89 i kandidatarbetet, där 52 respondenter var djursjukskötare, 25 djurvårdare och 12 veterinärer. De uteslutna respondenterna exkluderades då de inte mötte inklusionkritererna. Majoriteten av respondenterna svarade att de bedömer stress subjektivt och använder därmed inte någon stresskala såsom ”The spectrum of fear, anxiety and stress” (FAS Spectrum) eller ”Clinic Dog Stress Scale” (CDSS). Beteende, andningsfrekvens, andningsmönster, flåsighet och hässjande samt kroppsspråk var de tecken som observerades mest vid den subjektiva bedömningen. Stress hos hundar är normaliserat vid besök till kliniken och under triage. Applicering av stressreducerande åtgärder vid
triage sker oftast i samband med hur allvarliga tecken på stress som hunden påvisar och därmed är skadan redan skedd.
Litteraturen föreslog att minimera mängden fasthållning, vilket majoriteten av respondenter implementerade. Det föreslogs även att använda en lugn och mjuk röst tillsammans med lugna kontrollerade rörelser vilket majoriteten av respondenterna gjorde. Hunden fick även lukta på triagetagaren samt utrustning innan användning på hunden, vilket också är en rekommenderad metod enligt litteraturen. Vidare beskrivs det att personal kan anpassa kroppsspråket som mindre hotfullt samt att utföra mindre påfrestande undersökningar först och jobba sig upp mot de mer påfrestande. Litteraturen beskriver även miljöanpassningar som halkfria mattor på undersökningsbord, ljudisolering samt användandet av lugnande feromoner, dessa åtgärder var inte lika vanliga att respondenterna använde. Stressreducering påbörjas redan innan triagen och bör jobbas på proaktivt av djurägaren samt av annan vårdpersonal under hundens liv. Vidare forskning behövs för att undersöka vilka stressreducerande åtgärder som kan implementeras vid triage.

That dogs experience stress during veterinary visits is a common phenomenon. Stress is defined as a response to a stressful experience that threatens an individual’s wellbeing which inhibits the individual from acting according to its normal behavior. The response includes a change in behavior and body language, an increase in cortisol, heart and respiratory rate. Both short- and long-term stress can affect dogs’ health negatively and promote behavioral changes such as aggression and shyness. During emergency visits to the clinic the dogs get triaged. Triage is the process where patients get evaluated and then categorized by the severity of their condition where the most severe one gets treated first. There are no studies regarding dogs’ stress during emergency visits or triage, nor which measures could be implemented to reduce stress. This bachelor's thesis goal is to discover which stress-reducing measures are used in Swedish veterinary clinics with an emergency department. Also, how these measures compare to what is recommended in studies and literature.
A digital survey, directed to employees who triage dogs, was compiled in Netigate® and sent out via email to 82 clinics in Sweden with an emergency department. A total of 89 answers were included in this thesis out of 102 total responses. 52 of the respondents were vet nurses, 25 were veterinary assistants and 12 were veterinarians. Most of the survey respondents answered that they evaluate stress subjectively and don’t use a validated stress score like ”The spectrum of fear, anxiety and stress” (FAS Spectrum) or ”Clinic Dog Stress Scale” (CDSS). Behavior, respiratory rate, breathing patterns, panting, and body language were the most answered signs for the subjective assessment. Stress amongst dogs is normalized during veterinary visits as well as triage. Stress-reducing measures are usually applied after the dog starts showing signs of stress, meaning that the damage may already be done.
The literature suggested minimizing the amount of restraint which most respondents implemented. It was also suggested to use a soft calm voice in combination with calm and controlled movement which corresponded with what most of the respondents did. The dog also got the opportunity to smell the triage taker and their equipment that was used on the dog, which is a recommended stress-reducing measure in the literature. In combination with these adaptations, it’s recommended for the employees to adjust their body language to appear less threatening and to do the least stressful examinations first and build up to the most stressful ones. The literature also mentioned adapting the environment with a nonslip mat on the examination table, soundproofing and the use of calming pheromones, these measures were not as commonly used by the respondents.
Additionally, stress-reducing measures should be implemented before visits to the veterinary clinic and proactively worked on by the owner during the dog’s lifespan. Further research is needed to explore which stress-reducing measures can be implemented during triage.