Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att åstadkomma högkvalitativ stadsgrönska är en central del i den framtida landskapsarkitektens roll som transformatör av svenska städer. I arbetet med att åstadkomma det kan styrmedel och verktyg underlätta. Teoretiskt sägs Grönytefaktorn (GYF) vara ett grönyteverktyg som åstadkommer kvalitet. Men hur ser det ut i praktiken? Denna kvantitativa studie kartlägger hur GYF används i Sveriges kommuner, för att utifrån det föra en diskussion om verktygets bidrag till högkvalitativ stadsgrönska. Högkvalitativ stadsgrönska beskrivs i artikeln som stadsgrönska som levererar ekosystemtjänster från de fyra grupperna reglerande, stödjande, försörjande och kulturella samtidigt. Svaren visar att 27 procent av de kommuner som svarat planerar att använda GYF framåt. Svaren visar också att brist på kunskap och pengar är de främsta skälen till att inte använda GYF. De kommuner som inte börjat använda GYF avvaktar bland annat för att verktyget inte ses bidra till måluppfyllelse. Studien jämför GYF med andra grönyteverktyg i bruk och visar att GYF sällan tillämpas enskilt utan i kombination med andra verktyg. Studien belyser också att det inte finns någon strukturell uppföljning av vad GYF resulterar i, men att kommuner som använt GYF på olika vis beskriver hur kvaliteten höjts på platser där GYF tillämpats. Studien visar också att de kommuner som börjat använda GYF fortsätter att göra det i större omfattning framöver. I diskussionen lyfts att verktyget kan ha effekt på stadsgrönskans kvalitet men att det inte är en garanti för det. GYF styr inte heller planeringen av sammanhängande grönstrukturer varför enskilt bruk av GYF inte är tillräckligt för att skapa högkvalitativ stadsgrönska i städer. En kort överblick visar också att flera av de GYF-underlag som är i bruk i olika kommuner idag styr mot starkare krav på en kombination av ekosystsemtjänster på platser reglerade med GYF. Mer forskning behövs dels om mekanismerna kring grönyteverktyg som GYF, dels om hur lagstiftning kan stärka arbetet för högkvalitativ stadsgrönska. Fler studier av hur verktyg och arbetssätt för högkvalitativ stadsgrönska kan bidra till hållbar stadsutveckling är önskvärda.

Creating high-quality urban greenery is a central part of the future landscape architect’s role as a transformer of Swedish cities. Rules and tools can facilitate this work. In theory, the Green Space Index (GSI) is said to be a green space tool that delivers quality. But what does this look like in practice? This quantitative study maps how GSI is used in Sweden’s municipalities, with a view to discussing the tool’s contribution to high-quality urban greenery. High-quality urban greenery is described in the article as urban greenery that simultaneously delivers ecosystem services from the four groups regulating, supporting, provisioning and cultural. The responses show that 27 per cent of the municipalities that replied plan to use GSI in the future. The responses also show that a lack of knowledge and funding are the main reasons for not using GSI. The municipalities that have not yet started using GSI are holding back, partly because the tool is not seen as contributing to the achievement of objectives. The study compares GSI with other green space tools in use and shows that GSI is rarely applied on its own but rather in combination with other tools. The study also highlights that there is no structured monitoring of the outcomes of GSI, but that municipalities which have used GSI in various ways describe how quality has improved in places where GSI has been applied. The study also shows that the local authorities that have started using GSI will continue to do so on a larger scale in the future. The discussion highlights that the tool may have an impact on the quality of urban greenery, but that this is not guaranteed. Nor does GSI guide the planning of coherent green structures, which is why the use of GSI on its own is not sufficient to create high-quality urban greenery in cities. A brief overview also shows that several of the GSI frameworks currently in use in various municipalities are moving towards stricter requirements for a combination of ecosystem services in areas regulated by GSI. More research is needed, both on the mechanisms surrounding green space tools such as GSI and on how legislation can strengthen efforts to achieve high-quality urban greenery. Further studies on how tools and approaches for high-quality urban greenery can contribute to sustainable urban development are desirable.