Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta arbete undersöker hur ljud kan förstås och integreras som en gestaltande dimension inom landskapsarkitektur, bortom ett ensidigt fokus på decibel och buller. Utgångspunkten är att ljud i urbana offentliga rum ofta behandlas som ett tekniskt problem som ska reduceras, snarare än som en platsbunden kvalitet som påverkar upplevelse, rumslighet och användning. Arbetet tar avstamp i ljudlandskapsforskningens teorier och modeller för hur ljud upplevs, vilka dock i begränsad utsträckning har omsatts till operativa verktyg för landskapsarkitektonisk analys och gestaltning.

Syftet med arbetet är att bidra till ett platsanalytiskt angreppsätt som gör det möjligt att analysera ljudmiljöer i relation till rumsliga, materiella och sociala förutsättningar. Studien bygger på en kvalitativ och explorativ metodutveckling där ljudvandringar, perceptuell bedömning, ljudinspelningar, ljudanalys och platsanalys kombineras. Genom pilotstudier i Malmö och Stockholm prövas och vidareutvecklas ett protokoll för att undersöka hur ljudmiljöer kan beskrivas, tolkas och kopplas till landskapsarkitektoniska aspekter.

Studiens huvudsakliga bidrag är en utveckling av en platsanalytisk analysram som översätter ljudlandskapsteori till ett landskapsarkitektoniskt arbetssätt. Den framtagna analysramen består av fyra sammanlänkade dimensioner: perceptuell, strukturell, rumslig och kontextuell. Den perceptuella dimensionen utgår från ljudmiljöns upplevda behaglighet och händelserikhet. Den strukturella dimensionen synliggör ljudets uppbyggnad i tid och frekvens, exempelvis genom dominanta ljud, bakgrundsljud, variation, täthet och maskering. Den rumsliga dimensionen behandlar hur vegetation, byggnader, markmaterial och rumslig avgränsning påverkar ljudmiljön. Den kontextuella dimensionen kopplar ljudupplevelsen till platsens funktion, aktiviteter, rörelseflöden och sociala sammanhang.

Studien visar att ljud kan analyseras som en integrerad del av landskapets gestaltning när perceptuella, strukturella, rumsliga och kontextuella dimensioner behandlas tillsammans. Analysramen gör det möjligt att röra sig från upplevelsen av en ljudmiljö till en förståelse av vilka platsbundna faktorer som formar denna upplevelse. Därmed kan ljud bli en mer aktiv del av landskapsarkitektens analys- och gestaltningsarbete, inte enbart en fråga om bullerreducering.

This thesis explores how sound can be understood and integrated as a design dimension in landscape architecture, beyond the focus of decibels and noise reduction that is dominating planning. The point of departure is that sound in urban public spaces is often treated as a technical problem to be reduced, rather than as a site-specific quality that influences experience, spatiality and use. The study draws on theories and models from soundscape research concerning how sound is perceived, which have only to a limited extent been translated into operational tools for landscape architectural analysis and design.

The aim of the thesis is to contribute to a site-analytical approach that enables sound environments to be analysed in relation to spatial, material and social conditions. The study is based on a qualitative and exploratory methodological development, combining soundwalks, perceptual assessment, sound recordings, spectrograms, and site analysis. Through pilot studies in Malmö and Stockholm, an analytical protocol is tested and further developed to examine how sound environments can be described, interpreted and connected to landscape architectural possibilities for action.

The main contribution of the thesis is the development of a site-analytical framework that translates soundscape theory into a landscape architectural working method. The framework consists of four interrelated dimensions: perceptual, structural, spatial and contextual. The perceptual dimension is based on the perceived pleasantness and eventfulness of the sound environment. The structural dimension identifies how sound is organised in time and frequency, including dominant sounds, background sounds, variation, density and masking. The spatial dimension addresses how vegetation, buildings, ground materials and spatial enclosure shape the sound environment. The contextual dimension relates sound perception to the function of the place, activities, movement flows and social contexts.

The study shows that sound can be analysed as an integrated part of landscape design when perceptual, structural, spatial and contextual aspects are considered together. The framework makes it possible to move from experience of a sound environment to an understanding of the site-specific factors that shape this experience. In this way, sound can become a more active part of the landscape architect’s analytical and design practice, rather than merely a question of noise reduction.