Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta examensarbete undersöker hur rytm kan användas som en landskapsarkitektonisk gestaltningsprincip i utvecklingen av arenaområdet i Falkenberg till en multifunktionell aktivitetspark. Området är idag en plats dominerad av organiserad idrott, men har potential att utvecklas till en mer inkluderande och vardagsnära miljö som kan användas av fler målgrupper och under större delar av dygnet och året. Projektet tar sin utgångspunkt i det ökade behovet av offentliga rum som stödjer rörelse, vistelse och sociala möten.

Arbetets syfte är att undersöka hur rytm, förstådd i denna kontext, som variation och samspel mellan rörelse, användning och rumslig struktur, kan bidra till att skapa en dynamisk, flexibel och hållbar offentlig miljö. Genom platsanalys, kart- och litteraturstudier och en iterativ gestaltningsprocess utvecklas ett gestaltningsförslag där rytm används som ett konceptuellt verktyg. Rytmen gestaltas genom växlingar mellan intensiva och lugnare miljöer, olika typer av aktiviteter samt variation i vegetation och rumslig karaktär.

Särskild vikt läggs vid hur olika målgrupper använder platsen och hur användningen förändras över tid. Gestaltningen syftar till att möjliggöra parallella aktiviteter och att skapa rum som kan passa varierande behov, från organiserad idrott till spontan lek, vardagsmotion och vistelse. Genom att arbeta med rytm som en princip undersöks hur platsens delar kan kopplas samman till en helhet utan att förlora sin funktionella och rumsliga variation.

Projektets resultat visar att rytm kan fungera som ett verktyg för att skapa variation, orienterbarhet och liv i landskapet. Samtidigt framkommer det att rytm är ett abstrakt begrepp som inte alltid är direkt läsbart i den fysiska gestaltningen. I stället uppstår rytmen genom människors rörelser, användning och erfarenheter av platsen över tid. Arbetet belyser därmed både möjligheter och utmaningar i att använda rytm som gestaltningsprincip och bidrar med kunskap om hur abstrakta koncept kan omsättas i praktiken genom landskapsarkitektonisk gestaltning.

This thesis investigates how rhythm can be used as a landscape architectural design principle in the development of the arena area in Falkenberg into a multifunctional activity park. Today, the area is primarily dominated by organized sports facilities, but it holds potential to become a more inclusive environment that can be used by a wider range of user groups and throughout larger parts of the day and year. The project is grounded in the growing need for public spaces that support movement, stay, and social interaction.

The aim of the project is to explore how rhythm, understood in this context, as variation and interaction between movement, use, and spatial structure, can contribute to creating a dynamic, flexible public space. Through site analysis, map and literature studies, and an iterative design process, a design proposal is developed in which rhythm functions as a conceptual tool. Rhythm is expressed through alternations between intense and calmer environments, different types of activities, and variations in vegetation and spatial character.

Particular emphasis is placed on how different user groups use the site and how patterns of use change over time. The design aims to enable parallel activities and to create spaces that can adapt to varying needs, ranging from organized sports to spontaneous play, everyday physical activity, and stay. By applying rhythm as a principle, the project investigates how the site’s different components can be connected into a coherent whole without losing functional and spatial diversity.

The results demonstrate that rhythm can be used as a tool for creating variation, legibility, and vitality in the landscape. At the same time, the result shows that rhythm is an abstract concept that is not always immediately legible in physical form. Instead, rhythm emerges through people’s movements, use, and experiences of the site over time. The project therefore highlights both the opportunities and challenges of using rhythm as a design principle in public environments and contributes knowledge on how abstract concepts can be translated into practical landscape architectural design.