Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den svenska livsmedelskonsumtionens stora inverkan på miljö, klimat och folkhälsa ställer krav på kraftfulla politiska åtgärder för att styra befolkningens konsumtionsvanor i en mer hållbar och hälsosam riktning. Mot denna bakgrund har idén om en matskatteväxling uppmärksammats. Reformen skulle innebära att punktskatter införs på produkter såsom kött och sockersötade drycker, medan momsen slopas på frukt, grönt och nyckelhålsmärkta fullkornsprodukter. En sådan reform väntas leda till konsumtionsförändringar som gynnar både folkhälsa, miljö och klimat till försumbara ekonomiska kostnader för både konsumenter och staten. Det saknas emellertid fördjupad kunskap om styrmedlens effekter och mottaglighet i primärproduktionen.

I detta uppsatsarbete har 13 kvalitativa intervjuer genomförts med nötkötts- och mjölkproducenter för att undersöka hur en matskatteväxling uppfattas. I undersökningen analyseras deras perspektiv på vad som är centralt vid utformning och implementering av en sådan reform för att den ska uppfattas som legitim.

De intervjuade producenterna uttrycker en övergripande skepsis gentemot en matskatteväxling, särskilt med avseende på införandet av enhetliga punktskatter på rött kött samt de implikationer det förväntas få inom svensk primärproduktion. För att en matskatteväxling ska kunna uppfattas som legitim inom producentgruppen menar informanterna att ambitionerna om minskad köttkonsumtion behöver kombineras med styrning som i stället främjar en ”bättre” köttkonsumtion och -produktion. Även om perspektiven varierar betonar majoriteten av informanterna vikten av att premiera svenskt nötkött framför importerat. De framhåller också behovet av att gynna diversifierade produktionsmetoder samt anpassa styrmedel så att de bättre tar hänsyn till olika verksamhetsvillkor och produktionsförutsättningar.

Mot denna bakgrund bidrar uppsatsen med kunskap om hur primärproducenter uppfattar en matskatteväxling och vilka faktorer de ser som centrala, vilket kan vara viktigt att beakta vid utformningen av ett bredare policypaket för att reformen ska uppfattas som legitim ur ett producentperspektiv.

The major impact of Swedish food consumption on the environment, climate and public health requires strong political measures to steer the population's consumption habits in a more sustainable and healthy direction. This has brought attention to the idea of a food tax shift. Against this background, the idea of a food tax shift has been raised. The reform would imply that targeted taxes would be introduced on products such as meat and sugar-sweetened beverages, while VAT would be removed on fruit, vegetables and whole grain products. Such a reform is expected to lead to consumption changes that benefit both public health, the environment and the climate at negligible economic costs for both consumers and the state. However, there is a lack of in-depth knowledge about the effects and receptivity of these policy instruments in primary production.

In this thesis, 13 qualitative interviews have been conducted with beef and dairy farmers to investigate how a food tax shift is perceived. The survey analyses their perspectives on what is central to the design and implementation of such a reform in order for it to be perceived as legitimate.

The interviewed producers express an overall scepticism towards a food tax shift, particularly regarding the introduction of uniform consumption taxes on red meat and the implications this is expected to have for Swedish primary production. For a food tax shift to be perceived as legitimate within the producer group, the informants believe that the ambitions of reduced meat consumption need to be combined with policies that instead promotes a "better" meat consumption and production. Although the perspectives vary, most of the informants emphasize the importance of rewarding Swedish beef over imported. They also stress the need to promote diversified production methods and to adapt policy instruments to better take into consideration different production conditions into consideration.

Against this background, the thesis contributes with knowledge about how primary producers perceive a food tax shift and what factors they see as central, which may be important to consider when designing a broader policy package for the reform to be perceived as legitimate from a producer perspective.