Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den kinesiska privata trädgården utgör en viktig del av Kinas kulturarv och kännetecknas av en avancerad rumslig utformning där naturligt element spelar en central roll. Särskilt konstgjorda berg, vatten och vegetation har historiskt använts för att organisera rum, styr rörelse och forma visuella siktlinjer, samt sensoriska upplevelser. Trots detta är forskning inom västerländsk landskapsarkitektur fortfarande begränsad, särskilt när det gäller systematiska analyser av dessa element ur ett perspektiv som fokuserar på rumslig struktur och rumslig upplevelse.

Syftet med studien är att undersöka hur naturliga element genom rörelse, siktlinjer och upplevelse bidrar till att organisera och bygga upp den rumsliga strukturen i den klassiska kinesiska trädgården. Studien bygger på en kombination av fallstudie, kartstudie och litteraturstudie, med fokus på tre privata trädgårdar i Suzhou: Den ödmjuke ämbetsmannens trädgård, Liu-trädgården och Mästerfiskarens trädgård.

Den teoretiska utgångspunkten baserar på Feng Shui och dess betydelse för trädgårdsutformning. Resultaten visar att konstgjorda berg fungerar som vertikala rumsliga markörer som dela upp rum, styr rörelse och bryter siktlinjer, samtidigt som de bidrar till en fysisk och sensorisk dimension. Vatten utgör ofta den rumsliga kärnan och fungerar son en utgångspunkt för kompositionen, där byggnader och gångstråk organiseras kring vattenytor och där reflektioner skapar djup och övergångar. Vegetationen fungerar son ett övergångselement som mjukar upp gränser, skapar inramning och tillför en tidsdimension genom årstidernas variation.

Studien visar att de naturliga elementen inte verkar var för sig, utan samspelar och tillsammans formar den rumsliga karaktären i den kinesiska klassiska privata trädgården.

The Chinese private garden constitutes an important part of China’s cultural heritage and is characterized by an advanced spatial design in which natural elements play a central role. In particular, artificial hills, water and vegetation have historically been used to organize space, guide movement, shape visual sightlines, and create sensory experiences. Despite this, research within Western landscape architecture remains limited, especially regarding systematic analyses of these elements from a perspective that focuses on spatial structure and spatial experience.

The aim of this study is to examine how natural elements, through movement, sightlines and experience, contribute to organizing and constructing the spatial structure of the Chinese classical garden. The study is based on a combination of case studies, plan analysis and literature revies, with a focus on three private gardens in Suzhou: the Humble Administrator’s garden, the Lingering Garden and the Mater of the Nets Garden.

The theoretical foundation is based on Feng Shui and its significance for garden design. The results show that artificial hills function as vertical spatial markers the divider space, guide movement and interrupt sightlines, while also contributing a physical and sensory dimension. Water often constitutes the spatial core and serves as a starting point for the composition, with buildings and pathways organized around water surfaces, and reflections creating depth and spatial transitions. Vegetation functions as a transitional element that softens boundaries, creates framing and adds a temporal dimension through seasonal variation.

The study demonstrates that natural elements do not operate in isolation but interact and together shape the spatial character of the Chinese classical private garden.