Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Parker av hög kvalitet spelar en viktig roll för människors hälsa och välbefinnande och fungerar samtidigt som sociala mötesplatser i staden. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan parkers gestaltningskvalitet och deras socioekonomiska kontext, med Uppsala som utgångspunkt, då alla människor oavsett förutsättningar bör ha likvärdig tillgång till parkmiljöer av hög kvalitet. Gestaltningskvalitet avgränsas i denna studie till fem kvalitetsaspekter som främjar sociala värden, i form av tillgänglighet, trygghet, förvaltning, sittplatser och mångfunktionalitet.

Metoden utgår från platsbesök där tre parker i Uppsala, belägna i områden med olika socioekonomiska förutsättningar, analyseras. För att undersöka sambanden används ett framtaget bedömningsprotokoll baserat på de fem kvalitetsaspekterna. Varje kvalitetsaspekt innefattar delkriterier som tilldelas en bedömning av hög, medel eller låg kvalitet, vilket möjliggör en strukturerad och jämförande analys.

Resultatet visar att skillnaden i gestaltningskvalitet mellan parkerna är små trots socioekonomiska skillnader. Även om vissa variationer förekommer inom enskilda kvalitetsaspekter uppvisar parkerna en liknande helhetsbedömning, vilket indikerar att gestaltningskvalitet inte enbart kan förklaras utifrån socioekonomisk kontext. Studien bidrar därmed till diskussion om jämlik tillgång till parkmiljöer av hög kvalitet och visar att gestaltningskvalitet inte nödvändigtvis följer socioekonomiska mönster.

High-quality parks play an important role in people’s health and well being while also functioning as social meeting places within the city. This study aims to examine the relationship between the design quality of parks and their socio-economic context, using Uppsala as a case study, as all people regardless of their circumstances should have equal access to high-quality park environments. In this study, design quality is defined as five quality aspects that promote social values: accessibility, safety, management, seating and multifunctionality.

The method is based on site visits where three parks in Uppsala, located in areas with different socio-economic conditions, are analyzed. To examine the relationships, an assessment protocol was developed based on the five quality aspects. Each quality aspect includes subcriteria that are assigned an assessment of high, medium or low quality, which enables a structured and comparative analysis.

The result shows that the difference in design quality between the parks are small despite socio-economic differences. Although some variations occur within individual quality aspects, the parks display a similar overall assessment, indicating that design quality cannot be explained solely based on socio-economic context. The study thus contributes to discussion about equal access to high-quality park environments and shows that design quality does not necessarily follow socio-economic patterns.