Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det eskalerande säkerhetspolitiska omvärldsläget motiverar att Sverige vidtar åtgärder för att skydda samhället. Säkerhetsexperter (SÄK) utgör en ledande roll i denna utveckling. Dessa förändringar påverkar även landskapsarkitekter (LA), som genom utformning och planering behöver förena platsers estetik, funktion och säkerhet på ett sätt som bevarar offentliga miljöers demokratiska värden. Genom samarbete mellan SÄK och LA kan utemiljöer utformas så att de bidrar till både öppenhet och robusthet på samhällets mest skyddsvärda platser i linje med konceptet inbyggd säkerhet.

Samarbetet mellan branscherna uppfattas däremot bristande, vilket får negativa konsekvenser för platsers fysiska utformning. Därmed ämnar detta arbete undersöka förutsättningarna för samarbete mellan SÄK och LA vid utformning av skyddsvärda objekt i anslutning till offentliga utrymmen. Förutsättningarna för samarbete analyserades utifrån ramverket collaborative governance som presenterar variabler för samarbetsdrivet beslutsfattande.

Detta har undersökts genom 4 workshoppar (WS) yrkesgrupperna var för sig diskuterade och utformade ett fiktivt skyddsobjekt utifrån givna säkerhets- och landskapsarkitekturkrav. Material från WS renritades, transkriberades och tematiserades samt analyserades genom collaborative governance.

Genom WS-materialet påvisas att samarbetet mellan SÄK och LA har bristande grundförutsättningar där en historik av konflikt och ojämn makt- och resursdynamik begränsar samarbeten. Trots detta är båda yrkesgruppernas kompetenser nödvändiga för att ge designintegrerade skyddslösningar, de är i beroendeställning till varandra för att uppnå målet inbyggd säkerhet. Detta bidrar till en initial motivation för samarbete. Genom tydlig projektutformning, gott ledarskap, tillitsbyggande och tid i projekt kan samarbetsprocessen stärkas. Alla dessa aspekter blir nödvändiga för att arbeta mot proportionalitet i den värdekonflikten mellan allmänhetens intressen och nivån av säkerhet som i nuläget begränsar SÄK och LA:s samarbete.

Trots att detta arbete har behandlat fåtal deltagare och starkt influerats av författarens närvaro under WS och materialbearbetning, belyser arbetet vikten av att stärka samarbetet mellan yrkesgrupperna. Detta eftersom försämrat samarbete får starka för det byggda rummet och i förlängningen demokratiska värden på platser. Genom stärkta samarbeten kan framtidens säkerhet utformas på ett sätt som blir integrerat med rådande samhällsbyggnadsideal och skyddar de värden som bygger vårt samhälle.

The geopolitical security is rapidly escalating and in turn Sweden needs to take measures to protect its societal values. Security experts (SÄK) play a leading role in this development. These changes also affect landscape architects (LA), who, through design and planning, must integrate aesthetics, functionality, and security in a way that preserves the democratic values of public space. Through collaboration between SÄK and LA, public spaces can be designed to promote both openness and resilience in society’s most critical locations, in line with the concept of Security by Design.

However, collaboration between these professions currently seems insufficient, which negatively impacts the quality of place design. Therefore, this work aims to examine the variables for collaboration between SÄK and LA when designing protected objects in adjacent with public spaces. The conditions for cooperation were analyzed based on the collaborative governance framework, which presents variables for collaboration in decision making.

This has been investigated through 4 workshops (WS) where the professional groups individually discussed and designed a fictional protected object based on given security and landscape architecture requirements. Material from WS was redrawn, transcribed, thematized and analyzed through collaborative governance.

The WS material demonstrates that the cooperation between SÄK and LA has inadequate starting conditions where a history of conflict and power/resource imbalances limit collaboration. Despite this, both professions are interdependent to achieve the goal security by design. This contributes to an incentive to participate. Through clear institutional design, facilitative leadership, trust-building and time in projects, the collaboration process can be strengthened. All of these variables are necessary to work towards proportionality in the conflict of interest between the public's interests and the level of security that currently limits SÄK and LA's collaboration.

Although this study involved a limited number of participants and was strongly influenced by the author’s presence during WS and material processing, the work highlights the importance of strengthening collaboration between the professions. This is important because weakened collaboration has a strong impact on the built space and, by extension, democratic values in places. Through enhanced collaboration, the security of the future can be designed in a way that is integrated with current urban development ideals and protects the values that underpin our society.