Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilka sätt en folkhögskola interagerar med den omgivande bygden. För att närma oss detta undersöker vi hur deltagare vid två folkhögskolekurser upplever vad denna folkhögskola gjort för hemmahörandet på platsen. Undersökningen utgår från Åredalens folkhögskola med fokus på kurserna Fjäll- och friluftsliv samt Fjäll- och gårdsliv. Uppsatsens analys har sin grund i begreppen platsidentitet, folkhögskolan som social institution samt inbäddning. Uppsatsen är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer har utförts för att samla in empiri och detta har gjorts i Åre kommun. Den heterogena bygdens karaktär påverkar deltagarna både socialt och fysiskt, utifrån att olika grupper lever och verkar i området. Genom vardagliga praktiker i landskapet både inom ramen för folkhögskolan, men också utanför den formella undervisningen har det skapats en förståelse för platsens historia och därmed format en djupare platstillhörighet till bygden. Dessa faktorer har samverkat till att flera deltagare valt att stanna kvar i bygden efter avslutad kurs. Detta kan ses som att folkhögskolan fungerar som en potentiell brygga ut till bygden, där tillfälligt deltagande på folkhögskolan kan leda till att deltagarna stannar på platsen under en längre tid och blir en del av omgivande bygd. Ur ett landsbygdsperspektiv kan därför folkhögskolor fungera som en lokal utvecklingsaktör, genom att attrahera unga till landsbygder och främja identitetsskapande och hemmahörande.

The aim of the paper is to examine the ways in which a folk high school interacts with the surrounding local area. To approach this, we will explore the perceptions of participants in two folk high school courses on how this folk high school has contributed to the sense of belonging in the locality. The study is based on Åredalen folkhögskola with a focus on the courses Fjäll- och friluftsliv (Mountain and outdoor life) and Fjäll- och gårdsliv (Mountain and farmstead life). The analysis of the thesis is based on the concepts of place identity, the folk high school as a social institution and embeddedness. The thesis is a qualitative study in which semi-structured interviews and participant observations took place within Åre municipality. The heterogeneous character of the area affects the participants both socially and physically, given that different groups live and work in the area. Through everyday practices in the landscape both within the framework of the folk high school, but also outside the formal teaching, an understanding of the history of the place has been created and thus formed a deeper sense of belonging to the area. These factors have contributed to the fact that several participants have chosen to remain in the local area after completing the course. This can be seen as the folk high school acting as a potential springboard into the area, where temporary participation in the folk high school can lead to participants remaining in the area for a longer period of time and becoming part of the surrounding area. From a rural perspective, folk high schools can therefore act as a local development actor, by attracting young people to rural areas and promoting identity creation and a sense of belonging.