Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I Sverige råder gravfrid vilket innebär att gravar ska förbli orörda för all framtid. Detta arbete behandlar begreppet gravfrid samt hur tre varaktigt övergivna begravningsplatser har förändrats över tid och vilka konsekvenser dessa förändringar har haft för gravfridens bevarande. Frågeställningen lyder; Hur har förändringar för de varaktigt övergivna begravningsplatserna i Folkparken, i Hörsalsparken och på S:t Olofsskolans parkering i Norrköping påverkat gravfriden och på vilket sätt har man tagit hänsyn till gravfriden?

För att undersöka detta har tre platser i Norrköping studerats. Samtliga platser är varaktigt övergivna begravningsplatser. Idag har dessa platser andra funktioner och de betraktas även som kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Staden Norrköping valdes eftersom staden drabbades särskilt hårt av pesten under 1700-talet. Anledningen till att utforska detta ämne är för att ge oss landskapsarkitekter mer kunskap att hantera kulturhistoriska miljöer där gravfrid råder.

Studien bygger på ett empiriskt vetenskapligt förhållningssätt med inslag av angreppssättet Grounded Theory, som präglar den metodologiska ansatsen. Dokumentstudier, tryckt litteratur, platsanalyser och intervjuer har använts parallellt och i samverkan för att besvara frågeställningen. Genom bearbetning och sortering av det insamlade materialet har en lokal teori utvecklats, specifikt anpassad till de tre undersökta platserna i Norrköping.

Resultaten visar att gravfriden i praktiken ofta har fått stå tillbaka för samtidens behov, det samtida värderas ofta högre än det förflutna. Studien visar även att tidens gång spelar en avgörande roll för hur dessa platser behandlas. Om platsens historia inte är levande i det kollektiva minnet, eller om den uppfattas som alltför avlägsen i tiden, tenderar den att ges mindre betydelse. Det är dessutom särskilt utmanande att bevara och synliggöra kulturhistoriska miljöer när deras värden är belägna under markytan och därmed inte är omedelbart synliga för allmänheten.

Vad gäller frågan om gravfridens påverkan på platsens utveckling framgår det att gravfriden i viss utsträckning har påverkat utformningen. I de fall där medvetenhet om gravfrid har funnits, har det i vissa situationer visats hänsyn, och anpassningar har gjorts i den fysiska gestaltningen. Resultatet visar dock även att hänsyn inte tagits trots att kunskap funnits. De kulturhistoriska värdena på platsen har i flera av dessa fall bedömts som relativt låga jämfört med dagens behov.

Arbetet belyser den komplexitet som uppstår i mötet mellan Norrköpings stads utveckling, vård av kulturhistoriska miljöer och respekt för gravfriden.

In Sweden, there is sanctity of the grave, which means that graves should remain untouched forever. This work deals with the concept of sanctity of the grave and how three permanently abandoned burial sites have changed over time and what consequences these changes have had for the preservation of sanctity of the grave. The question is: How have changes to the permanently abandoned burial sites in Folkparken, in Hörsalsparken and ib St. Olof’s School parking lot in Norrköping affected the sanctity of the grave and in what way has the sanctity of the grave been taken into account?

To investigate this, three sites in Norrköping have been studied. All the sites are permanently abandoned burial sites. Today, these sites have other functions, and they are also considered to be culturally valuable environments. The city of Norrköping was chosen because it was hit particularly hard by the plague in the 18th century. The reason for exploring this topic is to give us landscape architects more knowledge to deal with cultural-historical environments where sanctity of the grave prevails.

The study is based on an empirical scientific approach with elements of the Grounded Theory approach, which characterizes the methodological approach. Document studies, printed literature, site analyses and interviews have been used in parallel and in collaboration to answer the research question. By processing and sorting the collected material, a local theory has been developed, specifically adapted to the three investigated sites in Norrköping.

The results show that, in practice, the sanctity of the grave has often taken a back seat to the needs of the present, with the present often valued more highly than the past. The study also shows that the passage of time plays a crucial role in how these sites are treated. If the history of the site is not alive in the collective memory, or if it is perceived as too distant in time, it tends to be given less importance. Moreover, it is particularly challenging to preserve and make visible cultural-heritage environments when their values are located below the surface and thus not immediately visible to the public.

On the question if the sanctity of the grave has had an impact on the development of the site, it appears that the sanctity of the grave has influenced the design to some extent. In cases where there has been awareness of the sanctity of the grave, consideration has been shown in some situations, and adjustments have been made in the physical design. However, the results also show that consideration has not been taken despite knowledge being available. In several of these cases, the cultural-historical values of the site have been assessed as relatively low compared to current needs.

The work highlights the complexity that arises in the meeting between the city of Norrköping’s development, care of cultural-historical environments and respect for the sanctity of the grave.