Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats syftar till att och kartlägga och analysera vissa viktiga lekmiljöer under 1900-talet i Sverige. Med fokus på dess syften, hur de har utformats och hur de har påverkat barns lek. Genom att utforska frågeställningen vilka typer av lekmiljöer har utformats i Sverige under 1900-talet och vilka lärdomar kan dras från dem.

Metoderna som har använts i uppsatsen är litteraturstudie och arkivstudie. Kombinationen gav en bred och djupgående förståelse för olika typer av lekplatser i Sverige under 1900-talet. En kontextuell grund skapades genom litteraturstudien där tidigare forskning och historiska beskrivningar låg till grund. Med hjälp av arkivstudien hittades primärkällor från stadsarkiv. Kombinationen av dessa metoder gav en mångsidig bild av hur olika lekmiljöer både har sett ut och används genom 1900-talet i Sverige.

Resultatet innefattar en kartläggning av flertalet olika typer av lekmiljöer som bland annat visar på dess syften, utformning och användning. Några av dem är exempelvis skapade bygglekplatsen en lekmiljö som stimulerade barns problemlösning, fantasi och kreativitet då de själva fick bygga sin lekmiljö. Parklekar och plaskdammar främjade social interaktion. Även mindre bra utformningar av lekplatser tas upp så som så kallade asfaltsöknar och Kit Fence Carpet lekplatser som till viss grad begränsat barns möjlighet till fysisk utmaning och kreativ lek.

Slutsatsen av uppsatsen gav flertalet lärdomar för framtida utveckling av lekmiljöer. Några av dessa är att närvarande pedagoger kan bidra till en trygg miljö som gjorde att barn samarbetade och interagerade med varandra. Vissa lekplatser bidrog till kreativt skapande och därmed problemlösning och utveckling. Närhet till lekplatser skapade en trygghet hos föräldrarna vilket gjorde att barnen hade en friare typ av lek. Samt mindre lyckade utformningar så som redskapslösa lekplatser, med avsaknad av naturliga element. Eller standardiserad typ av lekmiljö som främst fokuserar på barnens säkerhet hämmade bland annat den fysiska aktiviteten.

This thesis aims to map and analyze key play environments in Sweden during the 20th century, with a focus on their purposes, how they were designed, and how they influenced children's play. It explores the research question: What types of play environments were created in Sweden during the 20th century, and what lessons can be learned from them?

The methods used in the thesis include a literature review and archival research. This combination provided a broad and in-depth understanding of different types of playgrounds in Sweden during the 20th century. A contextual foundation was established through the literature review, which drew on previous research and historical accounts. Archival research provided access to primary sources from city archives. Together, these methods provided a multifaceted picture of how different play environments looked and were used throughout the 20th century in Sweden.

The results include a mapping of various types of play environments, showing their purposes, designs, and uses. For example, the adventure playground stimulated children's problem-solving skills, imagination, and creativity by allowing them to build their own play space. Park playgrounds and wading pools promoted social interaction. Less successful playground designs were also discussed, such as so called asphalt deserts and Kit Fence Carpet playgrounds, which to some extent limited children's opportunities for physical challenge and creative play.

The conclusion of the thesis highlights several lessons for the future development of play environments. Some of these include that the presence of pedagogues can contribute to a safe environment that encourages cooperation and interaction among children. Certain playgrounds fostered creative construction, problem-solving, and personal development. Proximity to playgrounds provided parents with a sense of safety, which allowed children to engage in freer forms of play. On the other hand, less successful designs — such as equipment-free playgrounds lacking natural elements or overly standardized environments that primarily focused on safety — were found to for instance inhibit physical activity.