Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I och med ökad kunskap om att skogen kan stötta psykiskt och fysiskt välmående, samtidigt som alltfler arter och naturtyper blir hotade, ökar kraven på att skogar ska vara multifunktionella, för människor, arter och produktion. Trots att skogsvårdslagens portalparagraf § 1 ställer krav på att dessa värden ska likställas, saknas kunskap om hur skogen ska förvaltas för människan. Landskapsarkitekter specialiserar sig på att förvalta landskap med människan i fokus och har potential att tillföra ett spatialt, arkitektoniskt och upplevelsemässigt perspektiv på skogsförvaltning på landskapsnivå.

Dock finns det en kunskapslucka hos landskapsarkitekter att förstå Sveriges till ytan största landskap – skogen. Trots att landskapsarkitekters kunskap efterfrågas inom det tätortsnära skogsbruket finns det en avsaknad av terminologi, definitioner och beskrivningar av skog för landskapsarkitekturen att omsätta sin kompetens om människans upplevelse till skog. Detta arbete ämnar syntetisera begrepp och arbetssätt från skogsbruk, naturvård och landskapsarkitektur till ett verktyg som bistår landskapsarkitekter i att analysera, förvalta och kommunicera skog för upplevesvärden på landskapsnivå. Grundläggande skogsbruks- och naturvårdslitteratur, preferensstudier, forskning inom landskapsarkitektur och miljöpsykologi kompletterades med semi-strukturerande intervjuer av forskare och yrkesverksamma inom skog, naturvård och landskapsarkitektur. Underlaget användes för att skapa ett verktyg för hur landskapsarkitekter kan förvalta skog för människors upplevelsevärden. Verktyget testades i fält iterativt samt på landskapsarkitektstudenter för att förstå och lyfta fram specifika skogsvariabler som påverkar upplevelsevärden.

Resultatet är verktyget SkogLA (Skog + LandskapsArkitektur), utvecklat för landskapsarkitekter. Med integrerad teori från skogsbruket och naturvården kan verktyget användas för att identifiera skogens beståndsdelar (variabler) och hur dessa på olika sätt kan påverka upplevelsevärden. Samtidigt är det en skogsparlör med sammanställda begrepp från skogsbruket och naturvården som underlättar kommunikationen med andra professioner. Både på bestånds- och landskapsnivå ges förslag på förvaltningsstrategier för upplevelsevärden. SkogLA är också till för att kunna identifiera rumsliga relationer mellan bestånd och kan fungera som underlag till skogsvårdsplaner för upplevelsevärden.

SkogLA sammanställer många olika modeller som tidigare aldrig använts i skog och sätter dem inom en ram av etablerade skogliga begrepp för produktionen och naturvården, något vi tror är unikt för detta arbete. Vidare forskning har potential att utveckla SkogLA till ett digitalt kartverktyg i GIS med standardsymboler som ges ut med tillsammans med traktdirektivet.

With increasing knowledge of the mental and physical health benefits of forests, along with an increasing amount of species and habitats becoming threatened, there is a growing demand for forests to be multifunctional: for people, species and production. Although section § 1 of the Swedish Forestry Act requires these values to be considered equal, there is a lack of knowledge about how the forest can be managed for people. Landscape architects specialize in managing landscapes with human experience first and have the potential to bring a spatial, architectural and experiential perspective to forest management at landscape level.

However, there is a knowledge gap among landscape architects to understand Sweden's largest areal landscape - the forest. Even though landscape architects' knowledge is in demand in peri-urban forestry, there is an absence of terminology, definitions and descriptions of forest for landscape architecture to translate their expertise on human experience to forest. This work aims to synthesize concepts and approaches from forestry, nature conservation and landscape architecture into a tool that assists landscape architects to analyze, manage and communicate forests for experiential values at landscape level. Essential literature from forestry and nature conservation was combined with semi-structured interviews with researchers and professionals in forestry, nature conservation and landscape architecture. The data was used to create a tool for how landscape architects can manage forests for human experiential values. The tool was tested iteratively and literature on recreational values was studied to understand and highlight which forest variables affect experience values.

The result is the tool SkogLA (Skog (= Forest) + Landscape Architecture), developed for landscape architects. With integrated theory from forestry and nature conservation, the tool can be used to identify the forest's components (variables) and how these can affect experiential values in different ways. Furthermore, it is a forestry guide with compiled concepts from forestry and nature conservation that facilitates communication with other professions. Management strategies for experiential values are given at forest stand level and landscape level. SkogLA is also used to identify spatial relationships between stands and can support the development of forest management plans for experiential values.

SkogLA compiles many different models previously not applied in forests and puts them within a framework of established concepts for forestry and nature conservation, which we believe to be unique with this thesis. Further research has the potential to develop SkogLA into a digital GIS mapping tool with standardized symbols for experience values and delivered as work orders to forestry contractors.