Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta arbete handlar om programmeringen av ett temporärt sommartorg i Vattholma, en mindre ort i Uppsala kommun. Projektet initieras av det lokala bygderådet Vattholma i samverkan och är ett samarbete mellan dem, mig som landskapsarkitektstudent och Uppsala kommun. Projektet använder tillfällig arkitektur och lokal delaktighet som verktyg för att skapa mötesplatser och synliggöra behov i utvecklingen av ortens offentliga miljöer. Arbetet undersöker hur urbana metoder inom landskapsarkitektur kan anpassas till den lilla ortens förutsättningar, där ortens karaktär, behov och strukturer skiljer sig från det urbana sammanhang där metoderna vanligtvis används och utvecklas. Arbetet är viktigt då kunskap och metodik om arkitektoniskt arbete på mindre orter är mycket liten trots att de svenska småorterna är många.

Genom en aktionsinriktad ortsanalys, litteratur- och referensstudier samt lokal dialog har projektet utvecklat både en teoretisk förståelse och en praktisk programmeringsstrategi för sommartorget. Arbetet visar att mindre orter, som Vattholma, kräver en hög grad av platsanpassning och lokal förankring i utvecklingsprojekt och att temporär arkitektur kan utgöra ett användbart steg mot permanent gestaltning, inte bara i städer utan också på mindre orter.

Tre principområden identifieras som bärande för långsiktigt behovsmötande i Vattholmas offentliga rum: en tydliggörande centrumgradient längs huvudgatan, en synlig centralpunkt med offentlig mötesplats samt ett omkringliggande, sammankopplat aktivitetsstråk för vistelse. Behoven och förutsättningarna bakom dessa tre principlösningar har stora likheter med generella småortsföreteelser och kan potentiellt även fungera som utgångspunkt för andra småorter i Sverige, och föreslås som en möjlig metodisk modell.

Det temporära sommartorgets programmering bidrar i direkt verkan med att skapa den offentliga mötesplats som Vattholma saknar och med att synliggöra centralpunkten. Då analysen visat att stark identitet och potential till stora vistelsekvaliteter finns i torgets närhet föreslås att den temporära installationen spiller ut över några av dessa ytor för att uppmärksamma både dess enskilda potentialer samt vinsten av ett sammankopplat stadsnät med olika platser som kompletterar varandra.

Genom flyttbar möblering och möjligheten till omprogrammering under säsongen skapas med Vattholma sommartorg ett laboratorium för samskapande och utvärdering. Projektets styrka ligger i det breda samarbetet och den lokala förankringen, där programmeringen inte enbart ses som en fysisk form utan som en del i en demokratisk och lärande process. Arbetet visar att temporär arkitektur inte bara kan bidra med fysiska förbättringar utan också kan stärka den sociala hållbarheten i mindre samhällen genom ökad delaktighet och lärdomar inför utveckling av offentliga platser som är väl förankrade hos såväl medborgare som kommun.

This project is about the design of a temporary summer square in Vattholma, a small town in Uppsala municipality, Sweden. The initiative was brought up by the local town council Vattholma i samverkan and is a collaboration between them, myself as a landscape architecture student and Uppsala muncipality. The project uses temporary architecture and local participation as tools to create meeting points and highlight needs for development in Vattholmas public spaces. This work investigates how urban methods within landscape architecture can be adapted to conditions of smaller towns where caracter, needs, and structures differ from the urban contexts in wich these methods usually are developed and applied. The work is important since knowledge and methodology for architectural practice in small towns is scarce, despite the fact that a large number of Swedish settlements are non urban.

Through an action-based location analysis, litterature and reference studies and local dialogue, the project has developed both a theoretical understanding and a practical design strategy for the summer square. The result show that small towns, like Vattholma, requires a high degree of site-specific adaptation and local anchoring in development projects. And that temporary architecture can serve as a useful step toward permanent design, not only in cities, but also in smaller communities.

Three core principles have been identified as central to meeting long-term needs in Vattholma’s public spaces: a clarifying central gradient along the main street, a visible central point with a public meeting place, and surrounding, interconnected activity spaces for everyday use. These strategies reflect challenges common in many small towns and may serve as a transferable model for similar contexts.

The summer square contributes directly by creating the public meeting place that Vattholma currently lacks, and also by highlighting the central node in the village. Since the analysis revealed strong local identity and a high potential for public life in the immediate surroundings of the square, the design proposal suggests that the installation should include adjacent areas to draw attention to their individual potentials as well as the benefits of a connected spatial network with complementary public places.

Through movable furniture and the possibility of redesign throughout the season, Vattholma Sommartorg functions as a living laboratory for spatial evaluation. The project´s strength lies in its participatory process and the flexible design that supports local learning and engagemant.

This work shows that temporary architecture can not only contribute to physical improvements but also to increased participation and insights for development well rooted in both citizen and municipal perspectives.