Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Världens städer förtätas mer och mer i samband med urbaniseringen och majoriteten av världens befolkning beräknas bo i städer till 2050. Detta innebär att det behövs nya metoder för att nå målen om hållbara städer för att möta den stora och snabba inflyttningen till städer på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. Den biologiska mångfalden hotas då de arter som är anpassade till stadsmiljöer lever på ytor som riskerar att försvinna vid förtätning. För att öka den biologiska mångfalden kan man använda sig av tät vegetation, men det är också den täta vegetationen som vissa kan uppleva som otrygg. Mikroskog är en skog i ett mindre format som består av tät vegetation och bidrar med hög biologisk mångfald. Uppsala kommun har bifallit en motion om att anlägga mikroskog här i Uppsala, vilket även gör detta aktuellt att undersöka. En metod för att anlägga mikroskogar är genom miyawakimetoden, där små individer planteras nära varandra för att snabbt skapa en mikroskog med skogskaraktär. Den har hög densitet, snabb tillväxt och är effektiva som habitat för växter och djur. I dagsläget planteras mikroskog generellt på redan gröna ytor, något utanför staden, men den största effekten på biologisk mångfald och krontäckning skulle vara inne i staden. Därför måste mikroskogen anpassas för att fungera i ett urbant kontext där trygghetsaspekter prioriteras.

Syftet med arbetet är att undersöka mikroskogens roll i staden genom ett gestaltningsförslag som visar hur biologisk mångfald kan främjas på en hårdgjord yta, med utgångspunkt i miyawakimetoden. Arbetet undersöker mikroskogens plats i staden för att öka den biologisk mångfalden, samtidigt som trygghetsaspekter tas i beaktning

Gestaltningsförslaget baseras på naturligt förekommande skogstyper i Sverige, sammansatta utifrån potentiell naturlig vegetation (PNV) baserat på Hamnplans ståndort, bestående av inhemska pionjär- och sekundärarter, samt amträd. Konceptet är en nytolkning av arboretum som lyfter fram svenska skogstyper istället för enskilda exotiska trädarter och utgår från naturliga kombinationer av trädarter och fältskikt som tillsammans bildar skogstyper typiska för den svenska naturen.

Detta projektet har väckt flera tankar kring mikroskog, men jag tror att mikroskog kan vara lösningen till att få in mer biologisk mångfald i våra städer och jag hoppas att detta arbete inspirerar till att anlägga mikroskog mer centralt i städerna. På så vis kan vi komma ett steg närmare att uppnå de globala målen för hållbara städer. På Hamnplan fanns god tillgång till inhemskt material, vilket resulterade i att exotiska arter inte behöver inkluderas. I min gestaltningsprocess har jag därför valt att följa miyawakimetoden och inte undersökt användningen av exotiska arter.

The world’s cities are becoming increasingly dense as a result of urbanization, and the majority of the world’s population is expected to live in cities by 2050. This means that new approaches are needed to achieve the goals of sustainable cities to meet the large and rapid influx of people into cities in a socially, economically and ecologically sustainable way. Biodiversity is under threat as species adapted to urban environments live in areas that are at risk of disappearing due to densification. Dense vegetation can be used to increase biodiversity, but it is also the dense vegetation that some may find unsafe. A micro forest is a forest in a smaller format that consists of dense vegetation and contributes to high biodiversity. Uppsala municipality has approved a motion to establish micro forest here in Uppsala, which also makes this relevant to investigate. One method of establishing micro forests is through the Miyawaki method, where small individuals are planted close to each other to quickly create a micro forest with a forest character. It has high density, rapid growth and is effective as a habitat for plants and animals. Currently, micro forests are generally planted on already green areas, slightly outside the city, but the greatest impact on biodiversity and canopy cover would be inside the city. Therefore, micro forests need to be adapted to work in an urban context where safety aspects are prioritized.

The aim of the work is to investigate the role of the micro forest in the city through a design proposal that shows how biodiversity can be promoted on a hard surface, based on the miyawaki method. This study examines the integration of micro forests into the urban landscape to promote biodiversity, with particular attention to safety aspects.

The design proposal is based on naturally occurring forest types in Sweden, composed of potential natural vegetation (PNV) based on Hamnplan’s location, consisting of native pioneer and secondary species, as well as nursing trees. The concept is a new interpretation of arboretum that emphasizes Swedish forest types instead of individual exotic tree species and is based on natural combinations of tree species and field layers that together form forest types typical of Swedish nature.

This project has raised several thoughts about micro forests, but I believe that micro forests can be the solution to bring more biodiversity into our cities and I hope that this work will inspire more micro forests at the heart of cities. In this way, we can come one step closer to achieving the global goals for sustainable cities. At Hamnplan, there was good access to native material, which meant that exotic species did not need to be included. In my design process, I have therefore chosen to follow the Miyawaki method and not investigate the use of exotic species.