Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Stockholm förtätas på bekostnad av grönytor såsom parkmiljöer. Till skillnad från annan grönyta bevaras begravningsplatser då dessa är skyddade i flera lagrum, exempelvis genom kulturmiljölagen (SFS 1988:950) och genom brottsbalken (SFS 2022:607). Samtidigt har en förändrad syn på begravningsplatsens användning resulterat i en trend där begravningsplatser mer och mer används som ett substitut till parker. När begravningsplatser används för mer rekreativa ändamål kan det uppstå friktion mellan begravningsplatsens primära funktion som sorge- och minnesplats och begravningsplatsens nya funktion som rekreativ grönyta.

S:t Johannes kyrkogård i Stockholm är en sådan begravningsplats där det råder friktion mellan befintliga och nya funktioner och där man under en längre tid har sett fler aktiviteter som i vanliga fall tillskrivs parkmiljöer, såsom picknick och solbad. I det här projektet försöker vi genom gestaltning att minska friktionen mellan nya och befintliga funktioner och samtidigt förstärka kyrkogårdens atmosfär och karaktär som begravningsplats. Syftet blir att forma en gestaltning för att höja kvaliteten på området och för att minska funktionernas störande effekt på varandra.

Gestaltningsprocessen utgår ifrån analys genom syntes, vilket innebär att vi har hoppat fram och tillbaka mellan inventering, analys och gestaltning. Vi har undersökt platsen och eventuella lösningar genom ett iterativt skissarbete där vi har bemött nya frågetecken och nya problem successivt som gestaltningen har tagit form. För att undersöka platsen och för att höja platsens värde i det nya gestaltningsförslaget har vi använt oss av ett teoretiskt ramverk baserat på Perceived Sensory Dimensions (Stoltz & Grahn 2021), Liminal-, spiritual-, multicultural- and multifunctional spaces (Grabalov & Nordh 2021) samt Robinsons (2016) teorier kring växtbaserad fysisk avgränsning och visuell avskärmning.

Resultatet är en funktionsbaserad rumslig uppdelning av kyrkogården. Kyrkogården har delats upp i två större karaktärsområden med ett område med högre andligt värde (Spiritual space) och högre tröskelvärde (Liminal space) som bevaras som gravområde och där begravningsplatskaraktären förstärks genom fler restorativa kvaliteter och ett område med högre multifunktionellt värde där vi har inkorporerat fler sociala kvaliteter. Mellan huvudområdena har vi anlagt en vegetativ buffertzon i form av en woodlandplantering. Rummen inom områdena har utformats efter funktion för att tydligare förmedla förväntad och lämplig användning och således förhoppningsvis minska friktionen.

Stockholm is becoming denser at the expense of green spaces such as parks. Unlike other green spaces, cemeteries are preserved as they are protected through laws such as the Cultural Environment Act (SFS 1988:950) and the Criminal Code (SFS 2022:607). At the same time, a changing view of the use of cemeteries has resulted in a trend where cemeteries are increasingly used as a substitute for parks. When cemeteries are used for more recreational purposes, friction can arise between the primary function of the cemetery as a place of mourning and remembrance and the cemetery’s new function as a recreational green space.

St. John’s Cemetery in Stockholm is one such cemetery where friction has ensued between new and existing functions and where activities that are usually attributed to parks, such as picnics and sunbathing, have been observed. In this project, we try to reduce the friction between new and existing functions through design based solutions and simultaneously strengthen the cemetery’s atmosphere or characteristics as a burial ground. The aim is to form a design that improves the quality of the space and reduces the disruptive effect the functions have on each other.

The design process is based on analysis through synthesis (Krupinska 2014), which means that we have moved back and forth between inventory, analysis and design. We have explored the site and possible solutions through iterative sketching, gradually and successively addressing new problems as the design has taken shape. To investigate the site and to increase the quality of the site in the proposal, we have used a theoretical framework based on Perceived Sensory Dimensions (Stoltz & Grahn 2021), Liminal-, Spiritual-, Multicultural- and Multifunctional Spaces (Grabalov & Nordh 2021) and Robinson’s (2016) theories on permeability and transparency of enclosure as plantbased physical demarcation and visual screening.

The result is a function-based spatial division (rooms) of the cemetery. The cemetery has been divided into two larger areas where one area has a higher spiritual- and threshold value that is preserved and strengthened through the addition of more restorative qualities and an area with higher multifunctional value where we have opted to incorporate further social qualities. Between the main areas we have created a vegetative buffer zone in the form of a woodland planting. The rooms within the areas have been designed in accordance with their intended function in order to more clearly convey expected and appropriate use, thus hopefully reducing the friction.