Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Introduktionen av nya grödor i jordbruket är essentiellt för att skapa en hållbar och diversifierad odlingmiljö. Fältkrassing, en inhemsk vinterhärdig växt med potential att brukas för biobränslen, foder och livsmedel, samtidigt som den möjligtvis stärker den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. Genom att tillföra nya grödor till jordbrukslandskapet kan homogeniseringen minskas och därmed en motståndskraftigare och hållbarare produktion uppehållas.
Denna studie undersökte om ett fält med fältkrassing påverkar förekomsten av marklevande nyttodjur, särskilt inom familjen Carabidae (jordlöpare), jämfört med ett fält med den etablerade grödan vete. Studien genomfördes på SLU:s försöksstation i Lönnstorp, Skåne, där fallfällor (pitfall traps) användes för att samla in data under fyra veckor. Två olika fält jämfördes i studien, ett fält med vete och det andra med fältkrassing, där skillnader i antal och arter av Carabidae undersöktes.
Resultatet indikerar att fältkrassingfältet främjade förekomsten av mindre granivora arter i form av Harpalus affinis och Amara ovata, medans vetefältet istället dominerades av större karnivora arter i form av Pterostichus melanarius och Pterostichus niger. Trots dessa skillnader var mångfalden av olika arter väldigt likartad mellan de olika fälten. En antydan finns att de olika fälten är bättre anpassad för olika arter, där de granivora arterna finner skydd och föda i fältkrassingfältet medans karnivorna finner samma i vetefältet. Då det ändå är en så pass noterbar skillnad kan detta tyda på att fältkrassing kan bidra till en ökad biologisk mångfald eller åtminstone stärka de ekosystemtjänster där nyttodjuren livnär sig på ogräsfrön. Ytterligare försök behövs dock göras för att kunna bekräfta att resultaten beror på de olika grödorna i sig, där många utom- eller kringliggande faktorer kan vara det som främst speglas i försöket.

The introduction of new crops in agriculture is essential for creating a sustainable and diversified cultivation environment. Field cress is a native, winter-hardy plant with the potential to be used for biofuels, feed, and food, while possibly enhancing biodiversity and ecosystem services. By introducing new crops into the agricultural landscape, homogenization can be reduced, thereby maintaining a more resilient and sustainable production.
This study investigated whether one field of field cress affects the occurrence of ground-dwelling beneficial insects, particularly within the Carabidae family (ground beetles), compared to a field with the established crop wheat. The study was conducted at SLU’s experimental station in Lönnstorp, Skåne, where pitfall traps were used to collect data over four weeks. Two different fields were compared in the study, one field with wheat and the other with field cress, where differences in the number and species of Carabidae were examined.
The results indicate that field with field cress promoted the presence of smaller granivorous species such as Harpalus affinis and Amara ovata, whereas the field with wheat field instead were dominated by larger carnivorous species such as Pterostichus melanarius and Pterostichus niger. Despite these differences, the diversity of different species was very similar between the fields. There is an indication that the different fields are better suited for different species, where the granivorous species find shelter and food in the field cress field, while the carnivorous species find the same in the wheat field. Since this difference is quite notable, it may suggest that field cress can contribute to increased biodiversity or at least strengthen the ecosystem services where beneficial insects feed on weed seeds. However, further experiments are needed to confirm that the results are due to the different crops themselves, as many external or surrounding factors may primarily be reflected in the experiment.