Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Svenska lagar har under lång tid möjliggjort en omfattande resursutvinning i Saepmie vilket inneburit stora påfrestningar för det samiska landskapet. Uppsatsen utgår från de senaste årens kraftigt ökade tryck för gruvnäringens expansion i svenska Saepmie och utforskar samers roll i planeringen med fokus på prövningsprocessen för en tilltänkt och omdebatterad gruva i södra Saepmie, utanför Staare/Östersund. Med utgångspunkt i internationell policy som föreskriver hur människors relationer till landskapet ska hanteras i planering undersöks hur det samiska landskapet representeras i en utredning som bedömer konsekvenser som gruvan kommer ha för rennäringen. Ramverket Rätten till Landskaps beskrivning av materiella och immateriella dimensioner av landskap används för att kategorisera hur utredningen representerar rennäringen. Undersökningen kommer fram till att konsekvensanalysen av rennäringen fokuserar på de fysiska aspekterna av det samiska landskapet vilket tolkas som en konsekvens av de juridiska förutsättningarna som innebär att rennäringen analyseras som ett riksintresse från ett utifrånperspektiv. Utformningen av lagarna som styr prövningsprocessen resulterar i att det samiska landskapet främst utvärderas som riksintresse och att konsekvenser som gruvan har för sociala och kulturella aspekter underordnas. Rätten till landskap synliggör att de juridiska förutsättningarna genererar en mager uppfattning av det samiska landskapet som osynliggör det existentiella och identitetsskapande i landskap.

Sami territories have long been subjected to extensive resource extraction enabled and pursued by Swedish authorities. This thesis responds to the recently increased push to establish mines in Swedish Saepmie and examines Sami peoples role in planning focusing on the permitting process for a contested mine in southern Saepmie. Referencing international policy that centers people's perceptions and relationships to landscape, the thesis examines how the Sami landscape is represented in a part of the permitting process that assesses impacts that the mine will have for reindeer herding. Using a broad understanding of landscape derived from the framework The Right to Landscape, the representations of landscape from the impact assessment are divided into tangible (materiella) and intangible (immateriella) dimensions. The results from a qualitative analysis show that the assessment of impacts on reindeer herding focuses on the physical aspects of the Sami landscape. This is understood as a consequence of the legal framework that leads to Sami practices being understood from an outsider perspective and evaluated solely through the lens of reindeer hearing as a Swedish national interest. The social and cultural aspects of the Sami landscape are shown to be largely overlooked because of the narrow understanding of landscape used in the laws governing the requirements on impact assessments. The Right to Landscape highlights that Swedish laws generate a limited understanding of the impact that mining has on personal and existential Sami relationships to landscape.