Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Klimathoten ställer höga krav på stadsutvecklingen samtidigt som det blir svårare att leva i städer. Ökade temperaturer till följd av värmeöeffekter är ett av de farligaste klimathoten i urbana miljöer. Klimatanpassning kan därför vara lösningen till att skapa resilienta städer som kan möta utmaningar som urbana värmeöar, luftföroreningar och minskad grönska samtidigt som levnadsvillkoren förbättras. Tillsammans med den nya EU naturrestaureringsförordningen och regionala handlingsplaner har klimatanpassning tillsammans med trädtäckning och det urbana ekosystemet fått allt större uppmärksamhet. Det här arbetet presenterar därför vikten av klimatanpassning i täta stadsmiljöer för att motverka värmeöeffekten och bidra till folkhälsan. Därav besvaras frågorna:

● Hur kan träd förbättra människors levnadsvillkor i städer och vad bör beaktas för att säkerställa att dessa förväntade ekosystemtjänster levereras?
● Utifrån en konkret plats i Sverige, hur kan en innerstadsmiljö klimatanpassas utifrån trädens ekosystemtjänster för att förbättra människors livsmiljöer i städer?

Genom litteraturgenomgång och platsanalyser betonas vikten av träd och växtlighet för att motverka klimatförändringarnas effekter, förbättra folkhälsan och stärka stadens livskvalitet. Vasastaden i Stockholm används som ett exempel för att visa hur teoretisk kunskap kan implementeras genom inspiration från globala exempel från Trieste och Paris, för att möjliggöra en klimatanpassad stadsmiljö. Centrala strategier för klimatanpassningen inkluderar tillämpning av 3-30-300-regeln för grönska, strategisk placering av träd och utökning av grön infrastruktur i målet av att erbjuda klimat-trygga livsmiljöer för alla. Klimatanpassning i täta innerstadsmiljöer är däremot komplicerat både under och ovan jord, vilket kräver tvärdisciplinära utredningar och analyser. Dessutom kan klimatanpassning se ut på flera olika sätt och fokusera på olika aspekter, vilket gör området för brett för ett examensarbete utan kraftiga avgränsningar. Trots kraftiga begränsningar dras slutsatsen till att strukturer i innerstadsmiljöer bör ifrågasättas för att kunna möta de nya klimatmålen, säkerställa trädens plats i staden och restaurera det urbana ekosystemet. De normer som finns kring den hårda gatumiljön kan behövas bytas ut mot mjuka gröna stråk och där gränserna mellan gata och park suddas ut för att säkerställa goda livsmiljöer för alla.

Climate threats place high demands on urban development while making it more difficult to live in cities. Increased temperatures due to heat island effects are one of the most dangerous climate threats in urban environments. Climate adaptation can therefore be the key to creating resilient cities that can face challenges such as urban heat islands, air pollution and loss of greenery while improving living conditions. Along with the new EU Nature Restoration Regulation and regional action plans, climate adaptation together with tree cover and the urban ecosystem have received increasing attention. This work therefore presents the importance of climate adaptation in dense urban environments to mitigate the heat island effect and contribute to public health. Therefore, the research questions are answered:

● How can trees improve people's living conditions in cities and what should be considered to ensure that these expected ecosystem services are delivered?
● Based on a concrete site in Sweden, how can an inner city environment be climate adapted based on ecosystem services of trees to improve human living environments in cities?

Through literature review and site analyses, the importance of trees and vegetation to mitigate the effects of climate change, improve public health and strengthen the city's quality of life is emphasised. Vasastaden in Stockholm is used as an example to show how theoretical knowledge can be implemented through inspiration from global examples from Trieste and Paris, to enable a climate-adapted urban environment. Key strategies for climate adaptation include applying the 3-30-300 rule for greenery, strategic placement of trees and expansion of green infrastructure with the goal of providing climate-safe living environments for all. However, climate adaptation in dense inner city environments is complex both below and above ground, requiring interdisciplinary investigations and analyses. In addition, climate adaptation can take several different forms and focus on different aspects, which makes the area too broad for a thesis without strong delimitations. Despite strong limitations, it is concluded that structures in inner city environments should be questioned in order to meet the new climate goals, ensure the place of trees in the city and restore the urban ecosystem. The existing norms around the hard street environment may need to be replaced with soft green spaces and where the boundaries between street and park are blurred to ensure good living environments for all.
2