Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna masteruppsats i landskapsarkitektur utforskar övergångszonen mellan byggnad och gata och dess potential att bidra till hållbar stadsutveckling. Med fokus på mänsklig skala, ekologiska värden och social interaktion undersöker och presenterar uppsatsen ett koncept för ’aktiva förgårdsrum’ som syftar till att integrera arkitektur, urbanekologi och stadsplanering.

Konceptet bygger på urbanekologiska principer och urbanmorfologiska insikter för att skapa multifunktionella utrymmen som främjar social aktivitet, klimatlindring och biologisk mångfald. Genom att använda naturbaserade lösningar som regnbäddar, gröna fasader och permeabla material adresseras klimatutmaningar som dagvattenhantering och biodiversitetsförlust. Uppsatsen belyser vikten av helhetsperspektiv, där det rumsliga mötet mellan byggnad och gata harmoniserar arkitektoniska, funktionella, sociala och ekologiska aspekter.

Uppsatsen kombinerar teori och praktik genom en pragmatisk Research Through Design-metodik. Litteraturstudier och samtal med expertis, tillsammans med författarens 15 års erfarenhet som arkitekt, ger underlag för uppsatsens studier och konceptutveckling. Ett särskilt fokus ligger på de svenska etablerade stadsplaneverktygen ’aktiva/levande botten-våningar’ och ’förgårdsmark’, och hur dessa kan vidareutvecklas för att inkludera naturbaserade lösningar.

Ett särskilt fokus ligger på de svenska etablerade stadsplaneverktygen ’aktiva/levande bottenvåningar’ och ’förgårdsmark’, och hur dessa kan vidareutvecklas för att inkludera naturbaserade lösningar.

Diskussionen lyfter både möjligheter och utmaningar med studien och det utvecklade konceptet. Naturbaserade lösningar kräver långsiktig förvaltning och anpassning till lokala förhållanden. Samtidigt kan socioekonomiska faktorer skapa ojämlikheter, så kallad ’green gentrification’, om inte rättviseperspektiv integreras. Uppsatsen avslutas med en uppmaning till inter-disciplinärt samarbete och framtida forskning för att utveckla konceptet ’aktiva förgårdsrum’ vidare.

Definitionen av ’aktiva förgårdsrum’ betonar dess roll som en övergångszon som integrerar social interaktion, ekosystemtjänster och arkitektonisk gestaltning. Konceptet har intentionen att vara ett värdefullt bidrag till hållbar stadsplanering i både befintlig och ny urban miljö, med konkreta verktyg för att möta samtidens klimat- och urbaniseringsutmaningar.

This master’s thesis in landscape architecture explores the transition zone between buildings and streets and its potential contribution to sustainable urban development. Focusing on human scale, ecological values, and social interaction, the thesis investigates and presents a concept for ‘active front spaces’ (aktiva förgårdsrum) aimed at integrating architecture, urban ecology, and urban planning.

The concept is based on urban ecological principles and urban morphological insights to create multifunctional spaces that promote social activity. climate adaption and biodiversity. By utilizing nature-based solutions such as rain gardens, green facades, and permeable materials, the concept addresses climate challenges like stormwater management and biodiversity loss. The thesis emphasizes the importance of a holistic perspective, where the spatial interface between buildings and streets harmonizes architectural, functional, social, and ecological aspects.

The thesis combines theory and practice through a pragmatic Research Through Design methodology. Literature studies and dialogues with experts, together with the author’s 15 years of experience as an architect, form the foundation for the thesis’s research and concept development.

Special focus is placed on Swedish existing urban planning tools, such as ‘active ground floors’ (aktiva/levande bottenvåningar) and ‘front yard zones’ (förgårdsmark) and how these can be further developed to incorporate nature-based solutions.

The discussion highlights both opportunities and challenges associated with the study and the developed concept. Nature-based solutions require long-term management and adaptation to local conditions. At the same time, socioeco-nomic factors may create inequalities, known as ‘green gentrification,’ if justice perspectives are not integrated. The thesis concludes with a call for interdisciplinary collaboration and future research to further develop the concept of ‘active front spaces.’

The definition of ‘active front spaces’ emphasizes its role as a transitional zone that integrates social interaction, ecosystem services, and architectural design. The concept aims to be a valuable contribution to sustainable urban planning in both existing and new urban environments, offering practical tools to address contemporary challenges of climate change and urbanization.