Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Skånes många brännerier har haft stor påverkan på både landskapet och alkoholkulturen som format vårt samhälle, men håller nu på att förfalla och delar av vårt kulturhistoriska arv med det. Olika verktyg av kulturhistorisk värdering används inom kulturmiljövården för att bevara kulturhistoriska miljöer och utgår ifrån både fakta och upplevelser för värdering. Verktygen är dock bäst applicerbara på välbevarade miljöer. Bevarande av industrimiljöer så som brännerier görs utöver detta oftast på byggnaderna och inte utemiljön. För att kunna bevara och uppmärksamma brännerierna behövs fokus även riktas på miljöernas förfallna aspekter och utemiljöerna som omgärdar bränneribyggnaderna. Ett sätt att fördjupa perspektiven är genom autoetnografiska undersökningar, som grundas i personliga erfarenheter, då långvarig relation till kulturhistoriska platser inte fångas upp av sakkunniga som genomför de kulturhistoriska värderingarna utan snarare av personer med långvarig kontakt med platserna.

Detta arbete är en metodutveckling av Maria Flincks modell för kulturhistorisk värdering av historiska trädgårdar (2013), som i sin tur bygger på Axel Unnerbäcks Kulturhistorisk värdering av bebyggelse (2002). Syftet är att komplettera modellen med värden som kan uppfattas som en följd av långvarig relation till en kulturhistorisk miljö. Arbetsobjektet är utemiljön vid Brandsberga bränneri, en förfallen historisk industrimiljö i norra Skåne. Arbetet utgår från följande forskningsfråga: Hur kan autoetnografi genom personliga minnen och upplevelser komplettera etablerad kulturhistorisk värderingsmetod?

Arbetet utgick från en analys av Brandsberga bränneri som genomfördes med Maria Flincks variant av verktyget kulturhistorisk värdering som baseras på kategorier inom faktabaserade dokumentvärden och upplevelsevärden, anpassat för historiska utemiljöer. Utöver en kulturhistorisk värdering genomfördes en autoetnografisk undersökning som genom flödesskrivning gav empiriskt material baserat på barndomsminnen och nutida upplevelser. Det empiriska materialet insamlat genom de båda metoderna jämfördes för att undersöka likheter och skillnader i beskrivningen av Brandsberga bränneri.

Resultatet visar att en autoetnografisk undersökning kan bidra med fördjupade perspektiv i de kulturhistoriska värderingskategorierna som faller under upplevelsevärden. Dessa upplevelsevärden kan vara av vikt när helheten vägs samman för en kulturhistorisk värdering, och påverka bevarande eller uppmärksammande av platsen.

En förändring i hur man ser på förfallna kulturhistoriska industrimiljöer kan påverka både kulturmiljövården och landskapsarkitekturen, där båda ämnesområdena hanterar utemiljöer som har använts och än idag används av människor. Båda ämnesområdena kan också förändra dessa platser för att anpassa dem till människorna, och påverka hur de upplevs, vilket påverkas av fördjupade perspektiv inom upplevelsevärden.

The many distilleries in Scania have had great effect on both landscape and alcohol culture in Sweden, but are now abandoned, together with their heritage. Culture and historical evaluation is a tool in different versions used on cultural-historical environments by the cultural heritage conservation, and is based on both facts and experiences. The versions of the tool are, however, best applicable to well-preserved environments. Preservation of industrial environments, such as distilleries, is mostly focused on the buildings rather than the outdoor surroundings. To be able to preserve and highlight the distilleries, attention must also be directed towards the aspects of the abandoned environments and the outdoor spaces surrounding the distillery buildings. One way to deepen perspectives is through autoethnographic investigations, which are based on personal experiences, as long-term relationships with cultural-historical sites are not captured by experts conducting the cultural-historical assessments.

This in order to draw attention to values in deteriorating historical industrial environments, with Brandsberga distillery as the subject of study. The research question was: How can autoethnography through personal memories and experiences complement the traditional method of cultural-historical assessment?

This work is a method development af Maria Flinck’s model for cultural-historical assessment of historical gardens (2013), which is based on Axel Unnerbäck’s Kulturhistorisk värdering av bebyggelse (2013) (Translation: Cultural-historical assessment of build envinonments). The purpose is to complement the model with values that can be perceived as result of a long-term relationship to a cultural-historical environment. The subject of study is the outdoor environment of Brandsberga distillery, a deteriorated historical industrial site in the north of Scania county. The work is based on the following research question: How can autoethnography through personal memories and experiences complement established method of cultural-historical assessment?

The work was based on Maria Flinck’s variation of the tool cultural-historical assessment, adapted for historical outdoor environments, which includes various describing categories. Empirical material based on childhood memories and present experiences was collected through flow writing and analyzed in the autoethnographic study. The results of both methods were then compared to distinguish differences and similarities in descriptions and perspectives in the outdoor environment of Brandsberga bränneri.
The results show that an autoethnographic study can contribute with deeper perspectives in the cultural-historical valuation categories related to experiential values. These experiential values can be important when considering the overall assessment of a cultural-historical site, and can influence preservation or attention to the location.

A change in how we view deteriorating cultural-historical industrial environments can impact both cultural heritage conservation and landscape architecture, as both fields deal with outdoor spaces that have been used and continue to be used by people. Both subject areas can also modify these places to adapt to the people, and influence how they are perceived, which is affected by deeper perspectives within experiential values.