Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I denna studie undersöks kulturmiljölagens funktion och begränsningar, Svenska kyrkans klimatanpassning av kyrkliga kulturmiljöer genom ängsplanteringar, och länsstyrelsens roll i att integrera natur- och kulturvård. Fokus på ängsytor valdes då de är mer tåliga mot klimatförändringar och för att ängsmarkerna i Sverige har minskat.

Två kyrkogårdar i Uppsala, Berthåga och Uppsala gamla kyrkogård, studeras för att förstå hur lokala förutsättningar påverkar möjligheten att anlägga ängsytor. Studiens teori utgår ifrån biocentrismen och från genius loci för att tolka, analysera och diskutera klimatanpassning av kyrkogårdar genom plantering av ängar. Genom intervjuer och litteraturstudier analyseras hur Sveriges klimatåtaganden enligt Agenda 2030 kan komma i konflikt med kulturmiljölagstiftningen, för länsstyrelsens klimatarbete i dess klimatfärdplan, och hur Svenska kyrkans klimatanpassningsarbete enligt organisationens klimatfärdplan kan hindras av lagens nuvarande formuleringar. Klimatanpassning av kyrkogårdar undersöks utifrån biocentriska argument och genom att identifiera genius locis roll på respektive kyrkogård. Slutligen diskuteras hur kulturmiljölagens roll som hinder kan överbryggas för att möjliggöra högre biodiversitet utan att äventyra de kulturhistoriska värdena.

This study examines the function and limitations of the Cultural Heritage Act, the Church of Sweden's climate adaptation efforts in ecclesiastical cultural environments through meadow planting, and the County Administrative Board's role in integrating nature and cultural heritage management. The focus on meadow planting was chosen due to its greater resilience to climate change and the decline of meadowlands in Sweden.

Two cemeteries in Uppsala, Berthåga Cemetery and Uppsala Old Cemetery, are studied to understand how local conditions influence the feasibility of establishing meadow plantings. The study's theoretical framework is grounded in biocentrism and the concept of genius loci to interpret, analyze, and discuss the climate adaptation of cemeteries through meadow planting. Through interviews and literature reviews, the study analyzes how Sweden's climate commitments under Agenda 2030 might conflict with the Cultural Heritage Act, affecting the County Administrative Board’s climate efforts outlined in its policy for combatting climate change, and how the Church of Sweden’s climate adaptation work according to its combatting climate change may be hindered by the current formulations of the law. The climate adaptation of cemeteries is examined from a biocentric perspective and by identifying the role of genius loci at each cemetery. Finally, the study discusses how the obstacles posed by the Cultural Heritage Act can be overcome to enable greater biodiversity without compromising cultural heritage values.