Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Arbetet syftar till att undersöka hur centrala gator och torg i en stad kan utformas med fokus på gångvänlighet och utrymme för möten och vistelse. Målet med arbetet är att utveckla ett idéförslag för de centrala delarna av Årummet i Uppsalas innerstad; Västra Ågatan, Fyristorg och Östra Ågatan. Arbetet utgår från Uppsala kommuns vision om en gångvänlig innerstad med levande stadsliv och ett årum med plats för vistelse och möten. Även medborgarnas önskemål om förbättrade gångförhållanden och plats för vistelse. Årummet innefattar miljöerna intill Fyrisån som rinner genom Uppsala och är en centralt belägen plats i staden med många historiska lager. Idag är de centrala delarna av Årummet gator och torg som fylls av varierad trafik och parkering och där gångtrafikanternas utrymme är begränsat. De teoretiska utgångspunkterna fokuserar på stadens offentliga rum för människan och utformningen av dessa för att främja mänsklig aktivitet. De fokuserar även på gångvänliga städer och de sammansatta trafikregleringarna inom ett gångfartsområde och shared space. I studien genomfördes en platsanalys av Årummets grundförutsättningar och sammanhang i staden. För att förstå platsens roll i staden och de historiska lager som finns inom Årummet genomfördes en mindre historisk studie. Jan Gehls 12 kvalitetskriterier användes i kombination med att observera den mänskliga aktiviteten för att få en förståelse för hur Årummet används samt utvärdera platsens kvaliteter för att människor ska vilja vistas och spendera tid på platsen. Med hjälp av analysmetoderna kunde styrkor och svagheter för vistelsevärden och gångvänlighet i Årummet identifieras. För att inspireras genomfördes platsbesök på referensplatser, både gator och torg, där gångtrafikanten har prioriterats och det finns utrymme för vistelse. Analyserna tillsammans med teoretiska utgångspunkter och referensplatserna låg till grund för ett idéförslag av Årummet där gångtrafikanten prioriteras och stadsrummen lämnar utrymme för vistelse, möten och umgänge. Avslutningsvis diskuteras resultatet och de metoder som användes för att besvara frågeställningen.

The study aims to explore how streets and squares in central cities can be designed with a focus on walkability and space for stay and gatherings. The goal of the project is to develop a conceptual proposal for the central parts of Årummet in Uppsala’s city centre: Västra Ågatan, Fyristorg, and Östra Ågatan. The study is based on Uppsala Municipality's vision of a pedestrian-friendly city centre with a vibrant urban life and a river space with space for gatherings and meetings, as well as citizens' requests for improved walking conditions and spaces for stay. Årummet includes the environments alongside the river Fyrisån, which runs through Uppsala. The central parts of Årummet is located in the city centre and in an area with many historical layers. Today, the central parts of Årummet consist of streets and a square filled with varying traffic and parking, where space for pedestrians is limited. The theoretical framework focuses on cities public spaces for people and their design to promote human activity. It also focuses on walkable cities and the composite traffic regulations within a pedestrian zone and shared space. A site analysis of Årummet’s fundamental conditions and context within the city was conducted as part of the study. To understand the site’s role in the city and the historical layers present within Årummet, a minor historical study was carried out. Jan Gehl’s 12 quality criteria were used in combination with observing human activity to gain an understanding of how Årummet is used and to evaluate the site's qualities for encouraging people to spend time there. Through the analysis methods, strengths and weaknesses related to the value of the space for gatherings and walkability in Årummet were identified. To gain inspiration, visits to reference locations, both streets and squares, where pedestrians are prioritized and there is space for staying, were conducted. The analyses, together with the theoretical framework and reference locations, formed the basis for a conceptual proposal for Årummet where pedestrians are prioritized, and urban spaces provide room for gatherings, meetings, and socializing. Finally, the results and the methods used to answer the research question are discussed.