Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Inom den stadsplanering som många landskapsarkitekter verkar inom är frågor rörande förtätning och grönstruktur återkommenade. Inom grönstrukturen ryms, vad detta arbete kallar för, ”gröna band”. Banden utgörs av långsmala, ej hårdgjorda markytor med växtlighet som löper genom stadsväven. Detta arbete undersöker hur Uppsalas övergripande planer (generalplaner, kommunprogram och översiktsplaner) har planerat för de gröna banden mellan 1958-2016, och hur förtätningen har påverkat denna utveckling. Följande två frågeställningar ligger till grund för arbetet:
- Hur har planeringen av gröna band utvecklats inom den kommunala övergripande planeringen av Uppsala stad mellan åren 1958–2016?
- Hur förhåller sig den övergripande kommunala planeringen av de gröna banden och förtätningen till varandra, i Uppsala stad mellan åren 1958–2016?

Kvalitativa dokumentanalyser av Uppsala kommuns övergripande planer från 1958–2016 legat till grund för arbetets metod. En enklare litteraturstudie har även genomförts för att kontextualisera innehållet i planerna.

Planeringen av de gröna banden har gått från att främst fokusera på deras rekreativa funktioner, till att även inkludera sociala och ekologiska perspektiv i högre utsträckning. När planeringen går över till att ha större hållbarhetsfokus tycks dock värden kopplade bland annat till estetik och kulturhistoria få mindre utrymme i planerna. Strukturen av banden går från att främst löpa radiellt genom staden till ett mer oregelbundet mönster. Det sker för att de tidigare planerna strävar efter att förbinda staden med naturen utanför, medan de senare också ämnar förbinda grönytorna inom staden med varandra. Banden får sammantaget betydligt mer utrymme i de senare planerna än i de tidigare. Samtidigt är de senare planerna mer positivt inställda till förtätning. Framför allt i 2010 och 2016 års planer märks konflikten mellan förtätningen och de gröna banden allt mer. Banden lyfts fram som viktiga, bara för att sedan bebyggas i strävan efter ett mer kompakt Uppsala. De gröna banden må formellt sett ha högre status i 2000-talets planer, men de är samtidigt under större hot, från kommunens egen planering.

Within the field of urban planning where many landscape architects conduct their work, the topics urban densification and green infrastructure are recurring. Within the green infrastructure you can find what this study refers to as “green ribbons”. These ribbons consist of somewhat narrow, unpaved areas with vegetation that cut through the city. This study examines how Uppsala's comprehensive plans have planned for these ribbons between 1958-2016, and how urban densification has influenced this development. The following two questions guide the study:
- How has the planning of green ribbons evolved within the municipal comprehensive planning of Uppsala city between 1958–2016?
- How does the comprehensive municipal planning of the green ribbons relate to that of urban densification in Uppsala city between 1958–2016?

Qualitative document analyses of Uppsala Municipality's comprehensive plans from 1958–2016 form the foundation of the study's methodology. A simple literature review has also been conducted to contextualize the content of the plans.

The planning of the ribbons has shifted from primarily focusing on their recreational functions to increasingly incorporating social and ecological perspectives. When the planning started to pay more attention to sustainability it seems like values related to aesthetics and cultural history, for example, has been given less space in the plans though. The structure of the ribbons in the older plans is mostly radial and more irregular in the newer ones. That is because the older plans aim to connect the city with the outside nature, while the newer ones also strive to connect the green spaces within the city. Overall, the ribbons receive significantly more attention in the later plans than in the earlier ones. At the same time, the later plans are more favourable toward densification. Especially in the 2010 and 2016 plans, the conflict between urban densification and the ribbons becomes increasingly evident. The ribbons are often promoted as important, only to be exploited in the pursuit of a more compact Uppsala. Although the ribbons may formally have a higher status in the 21st-century plans, they are also under greater threat from the municipality's own planning.