Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Utvecklingen inom jordbruket präglas sedan 1990-talet av digitaliseringen vilken medför att en ökande mängd digital teknik kräver mer omfattande kunskaper. Det råder kompetensbrist inom jordbruket och i Sverige är det lantbruksutbildningar vid landets naturbruksskolor som står för utbildningen av en ansenlig del av framtidens lantbrukare och lantarbetare. Uppsatsen undersöker hur naturbruksskolor med gymnasial lantbruksutbildning påverkas av den av flera aktörer beskrivna problembilden med kompetensbrist samt de efterfrågade kunskaper som tillkommit i och med digitaliseringen inom jordbruket med fokus på växtodling.

En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer med totalt 20 skolledare, lärare och instruktörer har genomförts. Det teoretiska ramverket vilket genomsyrar hela arbetet utgörs av en yrkesdidaktisk modell baserad på den yrkesdidaktiska triangeln tillsammans med begreppet tyst kunskap. Av resultatet framgår att de största utmaningarna består i att likvärdighet i utbildningen saknas, ett komplext undervisningsinnehåll som till följd av digitaliseringen inom jordbruket hela tiden utökas samt brist på fortbildning för lärare och instruktörer. De möjligheter som identifierats för skolorna i att hantera digitaliseringen är samverkan mellan skolorna och branschen samt att skapa en balans i undervisningsinnehållet enligt den yrkesdidaktiska modell som används för att analysera materialet.

Development in agriculture has since the 1990s been characterized by digitalization, which entails an increasing amount of digital technology which in turn requires more extensive knowledge on the part of farmers and farm workers. There is a skill shortage in agriculture, and in Sweden the secondary agricultural education is responsible for training a considerable number of future farmers and farm workers. This thesis examines how agricultural schools with secondary agricultural education are affected both by the skill shortage described by various stakeholders and the need for new skills due to digitalization in agriculture, with a focus on crop production. The main questions are: what influences the curriculum, and how do schools adapt their teaching?

A qualitative method has been used, and semi-structured interviews with a total of 20 school leaders, teachers, and instructors have been conducted. The theoretical framework that permeates the entire work consists of a vocational didactic model based on the vocational didactic triangle along with the concept of tacit knowledge. The results show that the biggest challenges consist of a lack of uniformity in education, a complex curriculum that is continuously expanding due to digitalization in agriculture, and a lack of continuing education opportunities for teachers and instructors. The opportunities identified for schools to handle digitalization include collaboration between schools and the agricultural sector and creating a balance in the curriculum according to the vocational didactic model used to analyze the material.