Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kremering har blivit allt vanligare i Sverige och tillvägagångssätten för att begrava askorna har utvecklats. Askgravlund är ett sätt att begrava askorna som liknar minneslund men som är mer personligt. Att besöka gravplatsen är, för efterlevande, en viktig del av sorgbearbetning. I en askgravlund är det därför viktigt att rummet intill gravsättningsytan gestaltas med förutsättningar för sorgbearbetning.

Syftet med arbetet är att presentera ett gestaltningsförslag för en askgravlund, som en miljö som stödjer sorgbearbetning. Kyrkogårdar är komplexa miljöer där flera värden, som är relevanta för landskapsarkitekter, ska samspela. Därför är vidare syftet med arbetet att visa hur gestaltningen av rum för sorgbearbetning kan förenas med de kulturhistoriska värdena i en gestaltning som uppfyller dagens krav på tillgänglighet.

Arbetet utgår från en studenttävling anordnad under våren 2024 av Tankesmedjan Movium, SKKF och Sveriges Stenindustriförbund. Utifrån tävlingens ramverk anges kvarter 15, som inte har tagits i bruk tidigare, vid Norrköpings krematorium som arbetsområde. Norrköpings krematorium invigdes år 1938. Det är ett verk av Kurt von Schmalensee och har höga kulturhistoriska värden.

I arbetet ligger olika metoder som grund till gestaltningsförslaget. Övergripande metod för arbetet var analys genom syntes. En litteraturöversikt genomfördes för att identifiera viktiga kvaliteter vid gestaltning av miljöer för sorgbearbetning. Utifrån litteraturen formulerades sex aspekter som användes för att analysera kvarter 15 och som vägledning i gestaltningen. För att anknyta gestaltningen till Norrköpings krematoriums kulturhistoria inkluderade litteraturöversikten också dokument relaterade till krematoriets historia. Ytterligare metoder i arbetet var analys, platsinventering och skiss. I enlighet med analys genom syntes har arbetet växlat mellan teori och skissarbete.

Arbetets resultat presenteras som ett gestaltningsförslag. Gestaltningens helhet kallas för Lunden. Utifrån arbetsområdets starka lutningar och berg i dagen som begränsade ytan placerades askgravlundar i två områden av Lunden. I askgravlundarna omges rummet intill gravsättningsytan av rakstammiga björkar och de fick därmed namnet Björksal. Gestaltningen bygger på konceptet Ljusets sal, för även om sorgen är mörk är det en känsla som bäst bearbetas i ljuset. Ljusa pelare har en framträdande roll i gestaltningen och knyter förslaget till Norrköpings krematoriums kulturhistoria. Konceptet bygger också på kontrastverkan, på samma sätt som sorgen står i kontrast mot glädjen. De ljusa pelarna står därför i kontrast mot mörka stenar och en skuggverkan. Det finns också en kontrastverkan mellan Björksalarnas formella karaktär och Lundens naturliga karaktär.

Resultatet visar att sorgbearbetning är ett värde som kan samspela med kulturhistoria i en tillgänglighetsanpassad gestaltning. Vidare visar arbetet att askgravlundar inte självklart är en plats för sorgbearbetning, det behöver gestaltas medvetet.

Cremation has become increasingly more common in Sweden and the methods for burying the ashes have evolved. Memorial ash groves are a way of burying the ashes that is similar to a memorial grove but is more personal. Visiting the grave site is, for mourners, an important part of the grieving process. It is therefore important in memorial ash groves that the room next to the burial area is designed to support the grief processing.

The aim of this thesis is to present a design proposal for a memorial ash grove, as a space that supports grief processing. Cemeteries are complex environments where several values, which are relevant for landscape architects, must interact. Therefore, this thesis further aims to show how room for grief can be unified with the cultural history in a design proposal that meets the current criteria for accessibility.

The work is based on a student competition organized in the spring of 2024 by Think Tank Movium, SKKF and Sweden's Stone Industry Association. Based on the competition's framework, section 15, which has not been put into use before, at Norrköping's crematorium is specified as the work area. Norrköping's crematorium was inaugurated in 1938. It is the work of Kurt von Schmalensee and has high cultural historical values.

The work uses different methods as the basis for the design proposal. The overall method for the work was analysis through synthesis. A literature review was conducted to identify important qualities when designing spaces for grief processing. Based on the review, six aspects were formulated that were then used to analyze block 15 and as guidance in the design. In order to connect the design to Norrköping's crematorium's cultural history, the review also included documents related to the crematorium's history. Additional methods were analysis, site inventory and sketching. In accordance with analysis through synthesis, the work has alternated between theory and sketch work.

The result is presented as a design proposal. The whole of the design is called Lunden. Based on the work area’s strong incline and the rock outcrop that limited the area, memorial ash groves were placed in two areas of Lunden. In the memorial ash groves, the room next to the burial area is surrounded by straight-stemmed birches and is therefore called Björksal. The design is based on the concept Hall of Light, because even though grief is dark, it is an emotion that is best processed in the light. Bright pillars have a prominent role in the proposal and tie the proposal to Norrköping's crematorium's cultural history. The concept is also based on the effect of contrast, in the same way that sadness contrasts with joy. The light pillars therefore contrast with dark stones and shadow play. There is also a contrasting effect between the formal character of the Björk Halls and the natural character of Lunden.

The results show that grief processing is a value that can interact with cultural history in an accessible design. Furthermore, the results show that memorial ash groves are not naturally a place for processing grief, it needs to be designed consciously.