Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Grågåsen är en av de arter, bland de stora växtätande fåglarna, som orsakar skador inom jordbruket varje år. För att effektivt kunna bedriva ett skadeförebyggande arbete och därmed mildra konflikterna krävs kunskap om gässens ekologi. För att kunna förutsäga betestryck och styra gässen i landskapet är kunskaper om vad som styr gässens val av födosöksplatser viktiga. Denna studie, som genomförts vid Kvismaren i Närke och Hornborgasjön i Västergötland, fokuserade på att undersöka betydelsen av faktorer som kan påverka gässens åkerval. De faktorer som studerades var 1) avstånd till övernattningsplats, 2) fältets storlek och avstånd till skogskant, 3) mänsklig störning och 4) odlad gröda. Vid Kvismaren undersöktes landskapselementens betydelse för valet av åkrar och vid Hornborgasjön undersöktes grödopreferensen. Data samlades in genom att räkna och positionera födosökande grågäss på jordbruksmark omkring sjöarna efter inventeringsrundor. Avståndsanalyser utfördes i GIS från landskapselementen till observerade gåsflockar och dessa avstånd jämfördes sedan med avstånd till utslumpade punkter. Information om odlad gröda erhölls från Jordbruksverkets blockkartor och grödopreferensen beräknades utifrån förhållandet mellan utnyttjande och tillgänglighet. Resultatet visar att gäss föredrar åkrar nära övernattningsplats, men också stora fält med stort avstånd till byggnader. De olika grödoklasserna prefererades i följande ordning: 1) bete och slåtter (ej åker), 2) träda och 3) slåtter- och betesvall på åker, 4) spannmål och 5) övrigt. Åkervalet var även statistiskt relaterat till asfalterade vägar och skogskanter, detta kan dock bero på korrelerade landskapselement. Mina resultat har betydelse för det skadeförebyggande arbetet, bland annat genom att öka kunskaperna om var risken för betesskador är störst och var man borde odla prefererade grödor. Dessutom visar jag på var man kan skapa utfodringsplatser (fågelåkrar), exempelvis nära övernattningsplatserna.