Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Lämnat mellan stadens historiska lager finns många miljöfarliga ämnen. I Sverige har dessa föroreningar ofta sitt ursprung i industrialiseringen. För att en förorenad plats ska kunna användas utan risker behöver den saneras eftersom frisk jord är en förutsättning för biodiversitet, matproduktion och många andra livsviktiga förutsättningar som både miljö och människor är beroende av. När förorenade områden överges istället för att saneras, växer städer i kanterna ut på oexploaterad mark. På grund av den begränsade urbana ytan står förorenade områden därför i direkt opposition mot hållbar, urban utveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka de samhällsvinster i form av ekologiska och sociala värden som tillförs vid nygestaltning av ett tidigare förorenat, urbant område ur ett lokalt perspektiv vars resultat sedan kan komplettera de redogörelser som finns av ekonomiska vinster med miljöarbeten.

Följande frågeställningar användes för att uppnå detta:
- Vilka ekologiska värden tillfördes på bostadsområdena i Igelsta strand och i Kolkajen efter genomfört saneringsarbete?
- Hur har dessa ekologiska värden skapat nya sociala värden på bostadsgårdarna?

Två saneringsprojekt analyserades och litteraturstudier gjordes för att besvara frågorna. Analysmetoden utfördes en gång innan saneringsarbetet och en gång efter baserat på platsbesök eller granskning av dokument.

Analysmetoden som används i detta arbete för att identifiera sociala och ekologiska värden bygger på följande verktyg och planeringsverktyg:
- Stockholm Stads Grönytefaktor för kvartersmark (GYF)
- Naturvårdsverkets ekosystemtjänstförteckning
- Stockholms Sociotopkarta

Genom att sanera ett urbant område blir staden både mer ekologiskt och socialt hållbar. Globalt finns det ett ökande behov av mark att bygga på, så genom att bygga på redan urban mark kan oexploaterade platser som skogar och åkrar bevaras och staden får en tätare struktur av funktioner vilket gör att fler platser kan användas under större delar av dygnet vilket ökar upplevelsen av trygghet.

Uppsatsens slutsats, se Figur 3 eller Figur 37, visar att många ekologiska värden tillfördes på områdena som analyserades oavsett om andelen grönska ökade eller minskade som en följd av saneringsarbetet. Dessa la i sin tur grunden för många sociala värden. Slutsatsen illustrerades i ett flödesdiagram som visar hur alla tillförda värden efter saneringsarbetet är starkt sammankopplade och beroende av varandra i sammanflätade kedjereaktioner.

Left between the historical layers of cities, lies various environmentally hazardous compounds. In Sweden, these usually originate from the industrialisation. In order for a contaminated site to be used without risk, it needs to be remediated. Healthy soil is also essential for biodiversity, food production and many other prerequisites that both the environment and humans depend on. Furthermore, when contaminated sites are left abandoned instead of remediated, a city will grow outwards on undeveloped land. Because of the limited urban space, contaminated sites stand in direct opposition to sustainable, urban development.

The purpose of this thesis is to explore which local effects in terms of ecological and social values a remediation project can have on a contaminated site. The results aim to be useful as a compliment to the economical benefits used as arguments for remediating urban sites.

The following research questions were used to achieve this:
- What ecological values were implemented through the building of the residential areas in Igelsta Strand and in Kolkajen, after the remediation?
- How have these ecological values created new social values in the residential areas?

Two remediation projects were analysed and literature studies were conducted in order to answer the research questions. The analysis method was conducted once before the remediation and once after by site visits or study of design plans.

The method used to identify the ecological and social values of the sites is a mix of the following tools:
- The City of Stockholm’s Green Space Factor (GSF)
- The Swedish Environmental Protection Agency’s list of ecosystem services
- The City of Stockholm's sociotype map

By remediating an urban site, the city will become both more ecologically and socially sustainable. Globally there’s a rising need for available land to build on, so by building on already urban ground, unexploited sites such as forests and fields can be spared, and the city becomes more dense in functions which allows more places to be used during a bigger part of the day which increases the perceived security.

The conclusion of this thesis shows that many ecological values were introduced to the sites that were studied regardless of if the amount of greenery increased or decreased as a result of the remediation. These, in turn, created or laid the foundation for many social values. The conclusion was depicted in a flow chart which shows how all additional values are linked and dependent on each other in intertwined chain reactions.