Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag lever en övervägande del av världens befolkning i urbana miljöer. Den ökade inflyttningen till städer bidrar till förtätning, med en minskning av grönska som resultat. Grönområdens positiva effekter på människors hälsa är sedan länge bevisad av forskning. Grönska bidrar till psykiskt välbefinnande och förebygger även olika stressrelaterade sjukdomar. Därför är det av stor vikt att grönområden bevaras och utformas med beaktande av forskning om vilka faktorer som bidrar till återhämtning och hälsa. Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen kring hur förtätning kan förenas med rekreativa grönområden. Arbetet fokuseras kring Patrik Grahns och Jonathan Stoltz teori om åtta upplevelsevärden. Perceived Sensory Dimensions, som har betydelse för människors välbefinnande. För att ta reda på hur upplevelsevärden som förknippas med återhämtning kan utvecklas i urbana miljöer, har teorin tillämpats på två olika grönområden i Uppsala. Undersökningen ämnar att slutligen presentera ett antal åtgärder som kan bidra till ökad återhämtning i grönområden i städer. Valet av teori är baserat på ett intresse som väckts under studietiden på SLU, där många kurser har tagit upp teorin om åtta upplevelsevärden, PSDs. Det är en modern teori som bygger på den senaste forskningen inom miljöpsykologi och presenterades 2021 av Patrik Grahn och Jonathan Stoltz. I studien har man identifierat de viktigaste upplevda kvaliteterna hos grönområden i städer, genom flera kvalitativa och evidensbaserade studier. Utifrån bevis som har samlats in under en 35 år lång period har de presenterat åtta nyckelkvaliteter Perceived Sensory Dimensions, så kallade PSDs, som är särskilt viktiga för människors välbefinnande: naturlig, rofylld, social, öppenhet, kultiverad, sammanhållen, diversifierad, skyddad. För att ta reda på hur grönområden i stadsmiljö respektive stadsnära naturområden förhåller sig till dessa upplevelsevärden utfördes platsbesök i Stadsträdgården och Hågadalen-Nåsten naturreservat i Uppsala. Undersökningen visar att grönområden såsom Stadsträdgården till stor del saknar upplevelsevärden som förknippas med återhämtning, naturlig, rofylld, öppenhet och sammanhållen, medan större grönområden såsom Hågadalen snarare karaktäriseras av dessa kvaliteter. Vidare presenteras förslag som visar hur upplevelsevärdena naturlig, rofylld, öppenhet och sammanhållen kan utvecklas i grönområden i stadsmiljö, med inspiration från ett stadsnära naturområde såsom Hågadalen, där dessa kvaliteter är framträdande. Förslagen genomsyras av kontrast och avstånd till stadsmiljön. Genom att begränsa trafik i städer, arbeta med höjd- och skalskillnader men även genom att skapa naturliga miljöer som präglas av lokala växtsamhällen med återkommande inhemska arter samt fågel- och bivänliga miljöer kan upplevelsevärden som bidrar med återhämtning, naturlig, rofylld, öppenhet och sammanhållen förstärkas i grönområden i stadsmiljö. Den här uppsatsen visar att det finns sätt att förstärka upplevelsevärden som är förknippade med återhämtning. Därtill verkar en avgörande faktor för att uppnå dessa kvaliteter vara storleken på ett grönområde. Detta belyser vikten av vidare forskning, som visar hur förtätning kan förenas med rekreativa grönområden i städer.

Today, most of the world's population live in urban environments. Increased migration to cities is contributing to densification, resulting in a loss of greenery. The positive effects of greenery on human health have long been proven by research. Greenery contributes to mental well-being and prevents various stress-related diseases. Therefore, it is of great importance that green spaces are preserved and designed based upon research on the factors that contribute to recovery and health.

The purpose of this thesis is to increase understanding of how densification can be combined with recreational green spaces. The work is focused on Patrik Grahn's and Jonathan Stoltz's theory of eight experiential values. Perceived Sensory Dimensions, which are important for human well-being. To find out how experiential values associated with recovery can be developed in urban environments, the theory has been applied to two different green spaces in Uppsala. The study aims to finally present a number of measures that can contribute to increased recovery in urban green spaces.

The choice of theory is based on an interest aroused during the study period at SLU, where many courses have addressed the theory of eight experiential values, PSDs. It is a modern theory based on the latest research in environmental psychology and was presented in 2021 by Patrik Grahn and Jonathan Stoltz. The study identified the main perceived qualities of urban green spaces, through several qualitative and evidence-based studies. Based on evidence collected over a 35-year period, they presented eight key qualities, Perceived Sensory Dimensions, known as PSDs, that are particularly important for human well-being: natural, tranquil, social, openness, cultivated, cohesive, diverse, protected. To find out how green spaces in urban environments and urban nature areas relate to these experiential values, site visits were carried out in Stadsträdgården and Hågadalen-Nåsten nature reserve in Uppsala. The study shows that green areas such as Stadsträdgården largely lack experiential values associated with recovery, natural, peaceful, openness and cohesion, while larger green areas such as Hågadalen are characterized by these qualities. Furthermore, a proposal is presented that shows how the experiential values of natural, peaceful, open and cohesive can be developed in green areas in an urban environment, inspired by larger green areas such as Hågadalen, where these qualities are prominent. The proposals are characterized by contrast and distance to the urban environment. By limiting traffic in cities, working with height and scale differences, but also by creating natural environments characterized by local plant communities with recurring native species as well as bird and bee-friendly environments, experiential values that contribute to recovery, natural, peaceful, openness and cohesion can be strengthened in green spaces in urban environments.

This paper shows that there are ways to enhance the experiential values associated with recovery. In addition, a crucial factor in achieving these qualities seems to be the size of a green space. This highlights the importance of further research, which shows how densification can be combined with recreational green spaces in cities.