Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Gestaltning som främjar välmående och hälsan har varit relevant sedan 1800-talet när de första offentliga parkerna öppnades för allmänheten. Tidigare forskning har framhävt fördelaktiga påverkan av grönytor i relation till psykisk och fysisk välmående. Därmed ska detta arbete utreda hur offentliga ytor, specifikt grönytor på universitetsmiljöer, kan utformas för att stödja välmående hos studenter och universitetspersonal. Uppsatsen har i avsikt att omgestalta en urban campusgrönyta ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Universitetsmiljöer ger upphov till mycket hög stress, konkurrens och utmattning på grund av hur prestigefyllt det är. Därtill bör det finnas miljöer på universitetsområdet som bemöter dessa problem genom att lindra eller minska utmattning – grönytor på universitetsmiljöer är ytor som sällan tas i anspråk för en hälsofrämjande gestaltning. Följaktligen kommer uppsatsen att utreda hur sådana miljöer kan gestaltas för att stödja och lindra utmattning för studenter och universitetspersonal. Betonggården - en bakgård på Johanneberg campus, Chalmers tekniska högskola, Göteborg – har valts för att skapa en evidensbaserad design ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Den övergripande metoden för detta projekt är evidensbaserad design samt en meta-analys av samtliga teorier: Quality Evaluation Tool (QET), Pyramiden av stödjande miljöer (Pyramidmodellen), samt Hälsofrämjande akademiska grönytor (HAGF). Meta-analysen utfördes på fem grönytor på Johanneberg campus för att skapa förståelse för existerande och frånvarande kvalitéer på campusmiljön i relation till miljöpsykologi. Meta-analysen utfördes även på tre referensplatser för att bilda en förståelse hur miljöpsykologiska aspekter har applicerats i praktiken.

Uppsatsen framhäver vikten av att utforma stödjande miljöer i universitetsmiljöer och för att fullfölja detta bör gestaltningen ha samtliga aspekter i åtanke. Gestaltningen bör vara platsanpassad för att skapa en ändamålsenlig utformning som förstärker befintliga kvaliteter. För Betonggården har skapande av mindre rum och omfamningen av växter nyttjas för att förbättra och framhäva återhämtningsmöjligheterna. Fokuset har varit på att skapa en plats som förstärker upplevelsen av att befinna sig i en ostörd värld som är en återhämtande kvalité. Som landskapsarkitekt är användarnas behov viktiga eftersom offentliga miljöer nyttjas av allmänheten och nivån av återhämtning begränsas, därmed bör universitetsmiljöer omvärdera deras grönytor för att skapa en hälsofrämjande design.

The aim of this thesis is to investigate how an environment with restorative qualities can be designed to support users in an academic setting, specifically Betonggården, at Johanneberg campus in Gothenburg. Designing environment to support the users need was initiated in the 19th century when the first public parks emerged. It has been established that greenspaces can have a beneficial impact on physical and mental health. However, academic greenspace is commonly disregarded as a greenspace – although they existing in a highly competitive, stressful and taxing environment for staff and students. Therefore, this thesis will elaborate on how to implicate restorative qualities through evidence-based design. A meta-analysis with the following theories was conducted in the pre-study: Healthy Academic Greenspace Framework (HAGF), The Triangle of Supportive Environments, the Quality Evaluation Tool (QET). The meta-analysis was conducted at five academic greenspaces and three reference locations. While the results at five academic greenspaces at Johanneberg campus portrayed existing and absent qualities, the results of the meta-analysis at the reference locations provided the practicalities of designs through the perspective of environmental psychology. Hence, both results provided the fundamentals for the design at Betonggården.

The thesis emphasises the importance of designing supportive environments in an academic setting, whence is akin to a working environment. Therefore, the design should be adapted to existing site conditions to create a purposeful design that enhances existing qualities. For Betonggården, creating smaller rooms and enclosure with vegetation enhanced the experience of entering an undisturbed world. Thus, allowing users to recover their mental fatigue. As landscape architects, it is vital to recognise the users need as commonplaces are designed for the public. Hence, the academic greenspaces should be reconsidered to create supportive environment. A competitive environment is susceptible to strain; thus, the improvement of these environments should be prioritised. On the broader scale, it could also be a part of vicinity’s the green infrastructure – further enhancing the opportunity to be near nature.