Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Gatuliv är ett viktigt ämne för arkitekter och stadsplanerare, utifrån att stadens utformning har möjlighet att påverka det sociala och offentliga livet. Efterkrigstidens stadsplanering vill genom mindre grannskapsenheter med ”torget som vardagsrum” återskapa det lilla samhällets gemenskap i den moderna staden. Under det sena 1900-talet riktas fokus mot gatulivets roll för att skapa integrerade samhällen genom möten i det offentliga rummet.

Denna studie jämför dagens gatuliv på två torg planerade under olika tidsepoker av samhällsplanering, samt hur det samspelar med torgens fysiska utformning, utbud av tredje rum och den övergripande stadsbilden. Torgen ligger i Årsta och Hammarby Sjöstad i Stockholms närförort och är planerade enligt 1940-talets grannskapsenhet, respektive nymordernism från 1990-talet. Studien visar att det finns en högre grad av varierat gatuliv på torget i Årsta, vilket kan kopplas till torgets fysiska utformning, som skapar en skyddad och tillåtande miljö. Vidare diskuteras hur torget i Årsta ges en uppsamlande roll i stadsbilden, som gör den till ett mål i sig självt, och tillsammans med stort utbud av tredje rum fostrar ett spontant gatuliv. I utformningen av torget i Hammarby Sjöstad har hög aktivitet och rörelse i stadsrummet prioriterats över utmärkande platser att stanna upp på och interagera med. Detta kopplas till en förändring av samhällsidealen, som innebar ett skifte från efterkrigstidens kollektiva synsätt och tro på samhällets fostrande roll, till det sena 1900-talets mer individualistiska syn på samhällsbygget där självförverkligande står i fokus. Idealen avspeglas i stadsplaneringen vars mål istället för att skapa samhörighet, blir att återskapa den täta stadens anonymitet och den individuella frihet det innebär.

Public life is a subject of importance for architects and city planners, since the design of the city has the prospect of improving social and public life, but it has been approached in different ways throughout history. City planning during the post war period aims to recreate the community feeling of the small town in the modern city, by planning small neighborhood units where the public square serves as a living room for the community. Towards the end of the 20th century public life is recognized as a means to create integrated cities through encounters in public space.

This study compares public life in the present, between two squares planned during different eras of city planning. This is analyzed in regard to how it interplays with the overall image of the city and access to third spaces. The studied squares are located in Stockholm suburban districts Årsta –planned according to neighbourhood unit planning of the 1940’s – and Hammarby Sjöstad, adistrict planned in the 1990’s according to neomodernist principles. The study shows a higher occurrence of varied public life in the square in Årsta, which can be attributed to the physical design of the square, in that it creates a protected and permissive environment. Furthermore, it is discussed how the square in Årsta has a congregating effect in the image of the city, which makes it a destination in itself, and combined with a range of third spaces contributes to spontaneous interactions within the public space. The planning of the square in Hammarby Sjöstad favors high activity and movement through the cityscape, at the expense of distinctive spaces to stop and interact. This can be linked to a shift in the values of society, from the collective approach where public society has a role in citizen education, to the individualistic ideal of self-actualization. These ideals are reflected in the city planning which aims instead of creating community, to recreate the anonymity of the dense city and the personal freedom it entails.