Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats undersöker om regenerativ design kan tillämpas som ett metodiskt ramverk på svenska golfbanor, för att främja mål 15 ekosystem och biologiskmångfald inom Agenda 2030. Detta eftersom jorden idag står inför stora utmaningar med förlust av ekosystemtjänster och biologisk mångfald, som är en direkt påverkan av människans påverkan på klimatet.

Utifrån litteraturstudier kan det konstateras att regenerativ design har ett huvudsakligt fokus på större urbana miljöer. Trots detta vill vi i denna uppsats undersöka om metoden går att tillämpa på ett mindre icke-urban miljö, Loftahammar GK i Västervik.

Ett ramverk sammanställdes av Bergqvist och Hedfors (2018) sex kriterier för regenerativ design för att analysera och identifiera potentiella regenerativa processer på Loftahammar GK, samt för att utvärdera deras potential till att öka platsens regenerativa processer. Ytterligare tre artiklar berörande regenerativ design har använts för att understödja analysen och ställa mot resultatet.

Därefter diskuteras resultatet i ett större sammanhang, för att undersöka hur regenerativ en golfbana kan bli, samt om metoden är tillämpningsbar på andra golfbanor i Sverige än Loftahammar GK.

Slutsatsen av arbetet är att regenerativ design kan tillämpas som metodiskt ramverk på svenska golfbanor, men att varje golfbana har olika förutsättningar och kommer således behöva arbeta på olika sätt för att verka regenerativt. Oavsett är det viktigt för ekosystem och biologisk mångfald att alla svenska golfbanor gör sitt yttersta för att arbeta med regenerativa processer.

This essay investigates whether regenerative design can be applied as a methodological framework in Swedish golf courses to promote Goal 15, ecosystem and biodiversity, within Agenda 2030. This is because the earth currently faces significant challenges with the loss of ecosystem services and biodiversity, which are direct impacts of human influence on the climate.

Based on literature studies, it can be noted that regenerative design primarily focuses on larger urban environments. Nevertheless, in this essay, we aim to explore whether the method can be applied in a smaller non-urban environment, Loftahammar GK in Västervik.

A framework compiled by Bergqvist and Hedfors (2018), consisting of six criteria for regenerative design, was used to analyze and identify potential regenerative processes at Loftahammar GK, as well as to evaluate their potential to increase the site's regenerative processes. Additionally, three additional articles related to regenerative design have been utilized to support the analysis and compare with the results.

Subsequently, the results are discussed in a broader context to examine how regenerative a golf course can become and whether the method is applicable to other golf courses in Sweden besides Loftahammar GK.

The conclusion of the work is that regenerative design can be applied as a methodological framework in Swedish golf courses, but each golf course has different conditions and will therefore need to work in different ways to operate regeneratively. Nevertheless, it is important for ecosystems and biodiversity that all Swedish golf courses strive to work with regenerative processes.