Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Jordbrukets allt större markanvändning har lett till en minskning av de naturliga habitaten vilket i sin tur har påverkat den biologiska mångfalden negativt. Även användningen av insekticider inom jordbruket tros vara en bidragande orsak.
Höstraps är en viktig avbrottsgröda i en annars stråsädsdominerande växtföljd. Den används till matolja och pressrester används till djurfoder men raps kan komma att få en allt större betydelse i framtiden då rapsoljan även kan användas som förnybart biobränsle. Den drabbas dock av många olika skadegörare som kräver användning av insekticider som ofta har en negativ inverkan på nyttodjur. En av de allvarliga skadegörarna i höstraps i Europa är den blygrå rapsviveln. Landskapet runt fälten är en stor del i livscykeln för den blygrå rapsviveln och för dess parasitoider där de övervintrar och har tillgång till födoresurser både innan och efter vintern.
Detta arbete är baserat på material från ett större projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet för att ta reda på mer om skadegörare och deras naturliga fiender i höstraps och hur de påverkas av olika landskapsfaktorer. Syftet är att kunna förbättra de förebyggande åtgärderna inom integrerat växtskydd, IPM. Genom kunskap om hur landskapet påverkar interaktionen mellan nyttodjur och skadegörare kan olika element i landskapet förstärkas för att gynna nyttodjuren och uppnå effektiv biologisk kontroll genom bevarandebiologisk bekämpning.
15 fält i Skåne undersöktes för skador av den blygrå rapsviveln och parasiteringsgraden i förhållande till landskapsfaktorerna odling av höstraps föregående år, naturbetesmarker och skog. Även hur användningen av insekticider påverkade angreppen och parasiteringsgraden undersöktes.
Resultatet visade ingen korrelation mellan landskapsfaktorer och parasitering utan parasiteringsgraden var hög för alla fält. En koppling gjordes mellan angreppen av blygrå rapsvivel och skog som visade att angreppen ökade i förhållande till ökad andel skog i landskapet. Ingen korrelation mellan vivelangrepp och övriga faktorer hittades. Användningen av insekticider påverkade inte angreppen av den blygrå rapsviveln eller parasiteringsgraden. En hög parasiteringsgrad uppnåddes i alla skånska fält oavsett landskapsfaktor eller insekticidanvändning vilket översteg gränsen för effektiv biologisk kontroll.
Resultatet skiljer sig jämfört med tidigare forskning där vivelangreppen varit starkt kopplade med naturbetesmarker och odling av raps. Andra landskapsfaktorer kan påverka men även längden på kanten och inte andelen har visat sig ha effekt. Även andra avstånd kan ha gett andra resultat. En uppföljning över flera år kan ge mer tydlighet gällande resultatet då det är fler faktorer som exempelvis vädret som kan påverka angreppen och parasiteringsgraden. Slutsatsen är att inga tydliga effekter gällande landskapsfaktorerna kunde dras utifrån detta resultat jämfört med tidigare studier och mer forskning behövs för att kunna använda denna information som ett verktyg inom IPM genom bevarandebiologisk bekämpning.
Gällande kemikalieanvändningen påverkades inte parasiteringsgraden vilket kan förklaras med att inflygning sker efter besprutning. Tidpunkten för besprutning kan även vara bakomliggande orsak till att angreppen av den blygrå rapsviveln inte påverkades då besprutningen i de flesta fall troligtvis var riktad mot andra skadegörare. Inga tillförlitliga slutsatser gällande kemikalieanvändningen kan dras men kan behöva undersökas vidare då låg effektivitet av bekämpning kan leda till eventuella större skördeförluster genom skidgallmyggan.

Agricultural expansion has led to a reduction in natural habitats, which in turn had a negative impact on biodiversity. The use of insecticides in agriculture is also believed to be a contributing factor for the loss of biodiversity.
Winter oilseed rape is an important break crop in an otherwise cereal-dominated crop rotation. It is used to make oil and for animal feed, but may become increasingly important in the future as rapeseed oil also can be used as biofuel. However, it is affected by a wide range of pests that require the use of pesticides, which often have a negative impact on non-target insects. One of the serious pests of winter oilseed rape in Europe is the cabbage seed weevil. The landscape around the fields is important because it provides a place for hibernation and gives access to food resources before and after winter.
This work is based on material from a larger project at Swedish University of Agricultural science to find out more about pests and their natural enemies in winter oilseed rape and how they are affected by different landscape factors. The aim is to improve the preventive measures in integrated pest management. Through knowledge of how the landscape affects the interaction between cabbage seed weevil and its parasitoids, different elements can be strengthened to benefit the parasitoids and achieve effective conservation biological control.
15 fields in Skåne were investigated for damage by the cabbage seed weevil and the degree of parasitation in relation to the landscape factors such as winter oilseed rape the previous year, semi-natural pastures and forests. The impact of pesticide use on infestation and the degree of parasitisation was also investigated.
The results showed no correlation between landscape factors and parasitation, but the degree of parasitation was high for all fields. A link was made between the infestations of cabbage seed weevil and forests, which showed that the infestations increased in relation to the increased amount of forest. No other correlation between weevil infestation and other factors was found. The use of pesticides did not affect the infestation of the cabbage seed weevil or the degree of parasitation. A high level of parasitation was achieved in all fields in Skåne regardless of landscape factor or pesticide use.
The results differ from previous research where weevil attacks have been strongly linked to semi-natural pastures and rapeseed cultivation. Other landscape factors can have an effect, but also the length of the edge and not the proportion has been shown to have an effect. Other distances may also have shown different results. A follow-up over several years can provide more clarity regarding the results as there are more factors such as the weather that can affect the infestation and the degree of parasitation. The conclusion is that no clear effects regarding the landscape factors could be drawn from this result compared to previous studies and more research is needed to be able to use this information as a tool in IPM through conservation biological control.
Regarding the use of chemicals, the degree of parasitation was not affected, which can be explained by the fact that they migrate into the field after spraying. The timing of spraying may also be the underlying reason why the infestations of the cabbage seed weevil were not affected as the spraying in most cases was probably directed to other pests. No reliable conclusions regarding the use of chemicals can be drawn but may need to be investigated further as low effectiveness of control can lead to possible larger yield losses through the podmidge.