Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under senare år har funktionen av växtbäddar och ”grön infrastruktur” förändrats och blivit viktigare inom stadsplanering eftersom de visat sig kunna bidra till klimatanpassningen av städer. Genom att lyfta fram alla de ekosystemtjänster som en växtbädd kan ge människor, kan växtbäddar nu också betraktas nästan som ett system för klimatreglering och vattenhantering som kan avlasta stadens tekniska infrastruktur. Detta är dock inte vegetationens enda värde för människorna i staden. Under lång tid har vegetationen även bidragit med andra värden, till exempel för att markera värdet av en plats och/eller bidra till dess karaktär. Värden som kan överföras över generationer då träden lever vidare. Ett exempel på detta är att trädalléer länge använts för att markera viktiga vägar så som vägen in till städer eller herrgårdar.

I den här studien har kulturhistoriska värden av vegetation och ekosystemtjänster inte ställts mot varandra, utan tillsammans använts som underlag för att ta fram ett förslag till utformning och val av vegetation för växtbäddar på en plats vid Zinkensdamm, Södermalm, Stockholm. Både naturbaserade lösningar - som bidrar till att lösa samhällsutmaningar genom ekosystemtjänster, och stadens grönområden - som en del av kulturarvet, vilka bidrar till en plats karaktär har beaktats och vägts samman i arbetets gestaltning. I studiens genomförande har det här inneburit analyser som spänner över flera vetenskapliga områden för att bedöma både hur hänsyn kan tas till platsens karaktär och kulturarv och undersöka hur växtbädden med dess vegetation kan utgöra en naturbaserad lösning för gaturummet.

Gestaltningsprocessen har innehållit många svåra avvägningar eftersom både naturbaserade lösningar och kulturhistoriska värden kräver noggranna och omfattande undersökningar för att leda till hållbara och välgrundade designbeslut. Det var lätt att fatta designbeslut när kulturhistoriska värden samspelade med råd och rekommendationer för naturbaserade lösningar. Till exempel har stora gamla träd inte bara ett värde som naturbaserad lösning, de har ofta även ett värde för karaktären och kulturarvet på en plats. Det var dock svårare att komma med förslag som tog för mycket hänsyn till en klassisk ensartad trädallé. En mer ensartad allé går emot vissa råd och rekommendationer om hur man kan anpassa stadens vegetation för att överleva ett förändrat klimat. För att ta hänsyn till ett förändrat klimat och framtida trädsjukdomar rekommenderas en viss variation i artbeståndet. En variation i population och av olika vegetationsskikt ger också positiva parallella fördelar i form av ekosystemtjänster. En viktig insikt i denna studie är dock att de historiskt mer ordnade och monokulturella idealen inte bara är de som har ett kulturellt värde. Södermalm är ett exempel på en stad med en kulturhistoria för dess grönmiljöer som både talar för användandet av mer diverse vegetation som av inhemska arter och gamla trädgårdsväxter.

In recent years, plant beds and ’green infrastructure’ have become increasingly important in urban planning as they can contribute to the climate adaptation of cities. By emphasising the full range of ecosystem services that a plant bed can provide to people, plant beds can now also be considered almost as a climate regulation and water management system that can relieve the pressure on the city’s technical infrastructure. However, the this is not the only values vegetation can provide to people in the city. Vegetation has also contributed with other values like placemaking and/or by adding to a character of place, values that can be transmitted over generations as the trees live on. One example of this is that for centuries the tree alley has been used to mark important roads as the way into cities or to mansions.

In this study, cultural-historical values and ecosystem services have not been pitted against each other but used together as a basis for developing a proposal for a design and vegetation for plant beds at a site by Zinkensdamm, Södermalm, Stockholm. Nature-based solutions - which, through ecosystem services, contribute to solving societal challenges, and the city’s green spaces as part of the cultural heritage and contributing to the character of a place have both been given consideration and weighed together in the proposed design solutions. This has entailed analyses that stretches over several scientific fields to assess both how consideration can be shown to the character and cultural heritage of the site and how the plant bed and vegetation can constitute a nature-based solution for the streetscape.

This has resulted in a design process with many difficult trade-offs as both nature-based solutions and cultural heritage values require careful and extensive investigations to lead to sustainable and informed design decisions. It was easy to make design decisions when cultural heritage values interacted with advice and recommendations for nature-based solutions. For example, large old trees have both a nature-based value and often a value for character and cultural heritage of a place. However, it was more difficult to come up with proposals that were too considerate of a classic mono-culture tree avenue. A more classic mono-culture avenue goes against certain advice and recommendations on how to adapt the city’s vegetation for it to survive a changing climate. To take a changing climate and future tree diseases into consideration, a certain variation in the species population is recommended. A variation in the population and of different vegetation layers also brings positive parallel benefits in form of ecosystem services. However, an important insight in this study is that that historically more orderly and mono-culture ideals are not only those that have a cultural value. Södermalm is an example of a city that has green environments with a cultural history that both speaks in favour for the use of more diverse vegetation as of native species and flowering garden plants.