Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Urtica dioica L. (UD) eller brännässla har använts i tusentals år som traditionell medicin och i kosten. Litteraturstudien syftar till att undersöka vilka bioaktiva komponenter som finns i nässla och dess funktionella egenskaper med fokus på hälsa. Brännässlan är känd som ett ihärdigt ogräs som orsakar smärtsam klåda. Genom blötläggning eller tillagning försvinner de stickande faktorerna och den kan användas och konsumeras utan risk för skador. Brännässlan innehåller en mängd bioaktiva föreningar. Dessa inkluderar bland annat terpenoider, karotenoider, fettsyror, tanniner och flavonoider. Mängden bioaktiva komponenter och den fenoliska sammansättningen i nässla påverkas av ett flertal faktorer som inkluderar hur växterna behandlas, vilken del av växten som analyseras, deras geografiska och ekologiska status, klimatet de växer i, säsongsmässiga förhållanden, åldern på växterna, miljöstressfaktorer samt skillnader mellan olika arter. Bladen innehåller generellt sett mer polyfenoler än andra delar av växten.
UD har påvisats ha antioxidantegenskaper, antiinflammatoriska egenskaper, kan hjälpa till att sänka blodtrycket, minska höga nivåer av fett och kolesterol, samt har fördelar för personer med diabetes. Dessa hälsofördelar tillskrivs de bioaktiva komponenterna. Antioxidantpotentialen hos UD är stor men fler studier krävs för att bedöma potentialen hos människor och för att fastställa exakt vilka komponenter som ligger bakom dess antioxidantegenskaper. Även mekanismerna bakom dess funktionella egenskaper behöver undersökas vidare för att kunna utnyttja växten till fullo. Brännässlans potential för att behandla och förebygga sjukdomar som allergi, diabetes och cancer gör den till en intressant växt för fortsatt forskning och utveckling av läkemedel och kosttillskott. Det är värt att överväga att inkludera brännässlor regelbundet i kosten för att främja hälsa och förebygga sjukdomar.

Urtica dioica L., or stinging nettle, has been used for thousands of years as traditional medicine and in dietary practices. This literature review aims to explore the bioactive components present in nettle and its functional properties with a focus on health. Stinging nettle is known as a persistent weed that causes painful itching. However, it can be safely used and consumed through soaking or cooking. Nettle contains a variety of bioactive compounds, including terpenoids, carotenoids, fatty acids, tannins, and flavonoids. The amount of bioactive components and the phenolic composition in nettle are influenced by several factors, such as plant processing, the specific plant part analyzed, geographical and ecological status, growing climate, seasonal conditions, plant age, environmental stressors, and variations among different species. Generally, the leaves have higher levels of polyphenols compared to other parts of the plant.
Stinging nettle has been shown to possess antioxidant and anti-inflammatory properties, lower blood pressure, reduce high levels of fat and cholesterol, and provide benefits for individuals with diabetes. These health benefits are attributed to its bioactive components. Although nettle exhibits significant antioxidant potential, further studies are needed to assess its potential in humans and determine the specific components responsible for its antioxidant properties. Moreover, the mechanisms underlying its functional properties require further investigation to fully harness the plant's potential. Due to nettle's potential in treating and preventing diseases such as allergies, diabetes, and cancer, it remains an interesting plant for continued research and the development of pharmaceuticals and dietary supplements. It is worth considering regularly including stinging nettles in your diet to promote health and prevent diseases.