Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hållbara städer och samhällen är ett av FN:s globala mål. I en värld där urbanisering är den rådande trenden är förtätning ett sätt att resurseffektivisera städerna. En förtätning av staden, som i många fall innebär höga byggnader, påverkar skalan och den rumsliga uppfattningen av det offentliga rummet. Träd medlar i skalan mellan det mänskliga perspektivet och höga byggnader. Förtätningen innebär också att de byggda strukturerna påverkar stadsklimatet i högre utsträckning, vilket skapar förhöjda värmeöeffekter. Träd förmildrar effekterna och skapar ett behagligare mikroklimat i stadens offentliga rum.

Arbetets syfte var att diskutera och analysera hur en trädplan kan bidra till funktionella, sociala och estetiska värden i ett förtätat stadslandskap. I projektet Nya Gatan, Nacka stad uppnåddes en fördjupning av analysen genom att kombinera dessa egenskaper med lokala förutsättningar, vilket resulterade i ett växtgestaltningsförslag med ståndortsanpassade arter.

I arbetet tillämpades metoden analys genom syntes. Litteraturöversikt, analyser, och referensobjekt kombinerades med en gestaltningsprocess som en iterativ process, för att identifiera möjliga lösningar utifrån mål och givna begränsningar. Materialet i litteraturöversikt och analys utgjordes av facklitteratur inom ämnet, vetenskapliga artiklar samt lokala och regionala klimatrapporter.

Metoden resulterade i ett översiktligt växtgestaltningsförslag över hela projektets område, samt tre fördjupningsområden med högre detaljeringsgrad. Fördjupningsområdena representerar tre typer av offentliga miljöer med olika funktion i stadslandskapet: huvudgata, lokalgata samt torg. Olika strategier för placering av träd har tillämpats för att stärka den rumsliga upplevelsen samt bidra till sociala och estetiska värden i det offentliga rummet. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett välmående och resilient trädbestånd anpassades arterna efter de olika ståndorterna inom projektets område. Tillsammans med önskvärt arkitektoniskt uttryck resulterade ståndortsanpassningen i sjutton exotiska arter samt en inhemsk art.

I diskussionen förs resonemang om för- och nackdelar med att använda ett exotiskt växtmaterial i stadslandskapet och hur det kan komma att påverka stadsnära naturområden i och med rådande klimatförändringar. Vidare forskning om olika exotiska arters spridningsförmåga skulle kunna identifiera möjliga hot mot den biologiska mångfalden som inhemska växter och djur har skapat genom samexistens under lång tid. Adulta träd bidrar med fler värden i stadens offentliga rum och en ambition bör därför vara att bevara befintliga träd i projekt. En möjlig kompromiss kan vara att plantera dubbelt så många träd från början, för att sedan flytta vartannat träd när de uppnått en viss storlek. Att undersöka möjligheten för detta tillvägagångsätt är en intressant diskussion för framtiden.

Sustainable cities and communities are one of UN's Sustainable Development Goals. In a world where urbanisation is the prevailing trend, densification is a way to make cities more resource efficient. Urban densification, which in many cases involves tall buildings, affects the scale and spatial perception of public places. Trees mediate the scale between the human perspective and tall buildings. Densification also means that built structures affect the urban climate to a greater extent, creating urban heat islands. Trees mitigate the effects and create more comfortable microclimates in urban public places.

The aim of the thesis was to discuss and analyse how a tree plan can contribute to functional, social, and aesthetic values in a dense urban landscape. In the project Nya Gatan, Nacka stad, a deeper analysis was achieved by combining these qualities with local conditions, resulting in a plant design proposal with site-adapted species.

The method used in the thesis was analysis through synthesis. Literature review, analyses, and reference objects were combined with a design process as an iterative process, to identify possible solutions based on goals and given constraints. The material in the literature review and analysis consisted of specialist literature on the subject, papers, and local and regional climate reports.

The method resulted in a general plant design proposal for the entire project area, as well as three in-depth areas with a higher level of detail. The in-depth areas represent three types of public places with different functions in the urban landscape: main street, local street and square. Different strategies for the placement of trees have been applied to enhance the spatial experience and contribute to social and aesthetic values in public places. To create the best possible conditions for a healthy and resilient tree population, the species were adapted to the different locations in the project area. Together with the desired architectural expression, the site adaptation resulted in seventeen exotic species and one native species.

The discussion debates about advantages and disadvantages regarding the use of exotic species in the urban landscape and how it may affect natural environments in the context of current climate change. Further research on the dispersal capacity of different exotic species could identify possible threats to the biodiversity that native plants and animals have created through long-term coexistence. Adult trees are more valuable to urban public places and an ambition should therefore be to preserve existing trees in projects. A possible compromise could be to plant twice as many trees initially, and then move every other tree when they reach a certain size. Exploring the possibility of this approach is an interesting discussion for the future.