Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med detta arbete är att utforska hur perceived sensory dimensions (PSD) kan utvecklas och prövas i urban miljö med eller utan grönska för att göra det möjligt att främja hälsa. Med det syftet skapades ett verktyg för landskapsarkitekter och andra designers baserat på teorin PSD. Denna teori går ut på att definiera vilka kvaliteter som människan söker efter att uppleva i grönområden. Namnet kommer av att människor upplever dessa kvaliteter genom våra olika sinnen. De upplevda kvaliteterna kategoriseras som åtta dimensioner i PSD, vilka är Naturlig, Kulturell, Öppen, Social, Sammanhängande, Varierad, Skyddad och Rofylld.

Forskning om PSD har visat att dimensionerna inte bara är något vi söker oss till, utan de har även hälsofrämjande egenskaper. De flesta studier av PSD har gjorts på grönområden, även om vissa forskare har undersökt torg och andra platser med förhållandevis lite grönska. Dessa studier har använt en numera utdaterad version av PSD. Många av dimensionerna borde fungera även på områden utan grönska, vilket den nya versionen av PSD tycks stödja. Att skapa områden utifrån ett hälsofrämjande perspektiv i städer är allt mer viktigt då andelen människor som bor i städer ökar. Särskilt i städer eller stadsdelar där det inte förekommer så många grönområden och inte finns rum för dessa behövs det alternativa sätt för designers att främja hälsa och möta människors behov. Därför har det i detta arbete utvecklats ett verktyg utifrån den senare versionen av PSD. Verktyget möjliggör att använda PSD för analys, design och post-design i områden både med och utan grönska. Verktyget är indelat i 6 steg: 1. Bestäm målet med PSD 2. Bestäm skala 3. Identifiera områdestyp och kontext 4. Identifiera befintliga rum 5. Identifiera och gradera befintliga dimensioner 6. Börja designfasen.

Verktyget testades genom att använda det för att analysera ett område inom Uppsala innerstad som har en blandning av liten och ingen grönska. För att göra det besöktes området flera gånger både nattetid och dagtid. Området fotades och kompletterande information så som mått och soltimmar togs fram. Resultatet visade att det går att använda verktyget på platser med lite eller ingen grönska, även om vissa dimensioner så som Naturlig och Rofylld upplevdes som mycket svagare och på färre platser än andra.

Det visade sig vara en utmaning att som endast en person använda verktyget, att använda verktyget i grupp skulle minska risken för en alltför subjektiv bedömning. Det krävs dessutom att den eller de som använder det har kunskap om PSD för att användas på bästa sätt. Trots dessa begränsningar fungerade verktyget väl och gav en kvalitativ bild av hur arbetsområdet ser ut idag och hur det skulle kunna utvecklas baserat på PSD som teori.

The purpose of this master’s thesis is to explore how perceived sensory dimensions (PSD) can be developed and tested in an urban environment with or without greenery in order to promote health. With this aim in mind, a tool for landscape architects and other designers was developed based on the theory of PSD. This theory aims to define what qualities humans seek to experience in green areas. The name comes from the fact that humans experience these qualities through our senses. The experienced qualities are categorized as eight dimensions in PSD. These are Natural, Cultural, Open, Social, Cohesive, Diverse, Shelter, and Serene.

Research on PSD has shown that the dimensions are not only something we seek but they also have health promoting attributes. Most studies on PSD have been conducted in green areas, even though some researchers have examined squares and other spaces with relatively little amount of greenery. These studies have used a now outdated version of PSD. Many of the dimensions seem to work even in areas without greenery, which is arguably supported by the new version of PSD. Creating areas from a health promoting perspective in cities is becoming increasingly important since the amount of people living in cities is increasing. Cities or neighborhoods where there is a lack of green areas, and no space for these, are especially in need of alternative ways for designers to promote health and to meet people's needs. Therefore, in this master’s thesis, a tool has been developed based on the latest version of PSD. The tool enables the use of PSD for analysis, design, and post-design in areas both with and without greenery. The tool is divided into 6 steps: 1. Determine the aim of the PSD 2. Determine the scale 3. Identify area type and context 4. Identify existing rooms 5. Identify and grade existing dimensions 6. Start design phase.

The tool was tested by using it to analyze an area within the inner city of Uppsala, which has a mix of little to no greenery. To do this, the area was visited several times during both day and night. The area was photographed and supplementary information such as measurements and hours of sunlight were collected. The results show that the tool can be used in places with little or no greenery, although some dimensions such as Natural and Serene were experienced as much weaker and in fewer places than others.

It turned out to be a challenge to use the tool for a single person. Using the tool in a group would reduce the risk of an overly subjective assessment. It is also required that the user or users of the tool have knowledge of PSD in order to use it effectively. Despite these limitations, the tool worked well and gave a qualitative image of how the studied area looks today and how it could be developed based on the theory of PSD.