Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vad ligger bakom växtvalet hos de företag som producerar prefabricerade sedummattor och torrängsmattor i Sverige? Vad säger forskningen om de utvalda arterna och deras lämplighet i svensk natur och klimat? Detta är frågor som jag undersökt i denna uppsats.

För att värna om den inhemska floran och faunan i Sverige är det viktigt att veta vilka växter som används. Det finns flera arter som används idag som kan komma att bli, eller har börjat visa sig vara, invasiva arter. Det är därför intressant för landskapsingenjörer och andra yrkesroller, som kan komma att arbeta med gröna tak, att känna till de växtval som används. Företagens webbsidor har använts för att få fram artsammansättningarna. Kontakt togs med företagen via epost och en intervju gjordes med ett av företagen. Underlag till uppsatsen har hämtats från SLU Artdatabanken, SKUD, SMHI, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Boverket och Jordbruksverket.

Två företag är de huvudsakliga tillverkarna i Sverige. Artsammansättningarna från företagen är framtagna, antingen genom år av tillverkning och erfarenhet, eller genom rådgivning från specialiserat företag inom området. Varje prefabricerad sedummatta har härdiga sedum- och fetbladsarter i sin artsammansättning. Ungefär hälften består av främmande arter, resterande är inhemska. Av dessa främmande arter finns riskklassade arter. Bland de prefabricerade torrängsmattorna finns få ej inhemska arter. En ängsmatta har en art som är med på rödlistan.

Naturvårdverket och SLU Artdatabanken har klassat två av fetbladsarterna invasiva, och man överväger bestämmelser om hur arterna skall hanteras och om undantag ska göras för grönataksektorn. Naturvårdverket beställde en samhällsekonomisk analys där de två fetbladsarterna ingick. Där kom man fram till att det inte blir samhällsekonomiskt fördelaktigt att förbjuda dessa två arter, dock fördelaktigt för den inhemska biologiska mångfalden. SGRI, som har en av världens största demonstrationsanläggningar av gröna tak-lösningar, säger att det inte finns arter som skulle kunna ersätta dessa två idag.

Klimatförändringarna gör att fler främmande arter riskerar att bli invasiva. Det är därför viktigt för alla inom grönataksektorn att hålla koll på SLU Artdatabankens uppdateringar och se över de arter man använder sig av. Utfasning av riskklassade arter är att föredra och hjälp skulle behövas för att hitta ersättningsarter.

En undersökning av hur och om riskklassade arter spridit sig från gröna tak, i regioner där utsatt naturtyp finns, skulle vara behjälpligt underlag för att se hur risken för spridning är i dessa områden. Man skulle, som i Norge, kunna införa förbud mot specifika arter i vissa utsatta regioner, och låta företagen ta fram specifika vegetationsmattor för dessa områden.

What is behind the plant selection of the companies that produce prefabricated sedum mats and dry meadow mats in Sweden? What does the research say about the selected species and their suitability in Swedish nature and climate? These are questions that I investigated in this essay.

In order to protect the native flora and fauna in Sweden, it is important to know which plants are used. There are several species used today that may become, or started showing invasive tendencies. It is therefore interesting for landscape engineers and other professional roles, who may work with green roofs, to know the plant choices used. The companies' websites have been used to find out the species compositions. Contact was made with the companies via e-mail and an interview has been done with one of the companies. Material for the essay was obtained from the SLU Artdatabanken, SKUD, SMHI, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Boverket och Jordbruksverket.

Two companies are the main manufacturers in Sweden. The species compositions from the companies are developed, either through years of manufacturing and experience, or through advice from specialized companies in the field. Each prefab sedum mat has hardy sedum and broadleaf species in its composition. About half consist of alien species, the rest are indigenous. Of these alien species, there are risk-classified species. Among the prefabricated dry meadow mats there are few non-native species. One meadow mat contains a species that is on the red list.

Naturvårdverket and SLU Artdatabanken have classified two of the stonecrop species as invasive, and regulations are being considered on how the species should be handled and whether exceptions should be made for the green roof sector. Naturvårdverket commissioned a socio-economic analysis that included the two stonecrop species. It was concluded that it will not be economically beneficial to ban these two species, however beneficial for the domestic biological diversity. SGRI, which has one of the world's largest demonstration facilities for green roof solutions, says there are no species that could replace these two today.

Climate change causes more alien species to be at risk of becoming invasive. It is therefore important for everyone within the green roof sector to keep track of SLU Artdatabanken's updates and review the species used. Phasing out risk-classified species is preferable and help would be needed to find replacement species.

An investigation of how and if risk-classified species spread from green roofs, in regions where vulnerable nature types exist, would be a helpful basis to see how the risk of spread is in these areas. One could, as in Norway, introduce bans on specific species in certain vulnerable regions, and let the companies produce specific vegetation mats for these areas.