Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Global biodiversitet minskar drastiskt vilket utöver att drabba enskilda arter även riskerar att få stora konsekvenser för ekosystem och grundläggande ekosystemtjänster. Ängen är en naturtyp med stor artrikedom och en lång tradition i Sverige men som idag är hotad och naturvårdsklassad till följd av förändrad markanvändning, som bland annat innefattar urbanisering. Samtidigt utgör urbana miljöer som hålls öppna genom förvaltning viktiga ersättningshabitat för vissa arter som minskar i jordbrukslandskapet och den urbana ängen kan således fungera som ett viktigt verktyg för att öka biodiversitet, lokalt, nationellt och globalt.

Genom att jämföra hur väl ängstyper och arter inom naturvården överensstämmer med ängsfröblandningar hos den främsta svenska producenten och återförsäljaren av ängsfrö så är syftet med den här uppsatsen att undersöka vilka möjligheter landskapsarkitekter har att arbeta för ökad biologisk mångfald på nationell nivå genom anläggning av urban äng. Handeln representeras i den här uppsatsen av företaget Pratensis och naturvårdens arter baseras på artlistor för Natura 2000:s ängsmarkstyper. Resultatet visar på att Pratensis ängsfröblandningar innehåller färre arter, en mindre variation av arter, få rödlistade arter och en större andel arter som inte är tydligt förknippade med hävd. Utöver att artlistorna uppvisar stora skillnader överensstämmer inte namnsättning och indelning mellan handel och naturvård vilket riskerar att skapa missförstånd och att fel typ av äng anläggs.

De stora skillnaderna mellan Pratensis och Natura 2000 bedöms vara ett resultat av att handeln och naturvården styrs av varierande syften och verkar i olika skalor. Pratensis är fokuserade på en lokal och mindre skala medan Natura 2000 är en naturvårdsatsning för att möta globala målsättningar om biologisk mångfald. Pratensis är ett företag och således styrt av ekonomiska intressen, dessutom framhäver Pratensis antropocentriska värden som estetik och funktion vid sidan av biologisk mångfald. Detta kan jämföras med Natura 2000 som huvudsakligen utgår från ett biocentriskt perspektiv.

Sammantaget begränsar handelns utbud, indelning och namnsättning i nuläget möjligheterna att verka för nationell biologisk mångfald genom anläggning av urban äng. Men resultatet visar på möjligheterna att bredda utbudet och nyttja fler av de svenska ängstyperna och ängsmarksarterna som förekommer inom Natura 2000 i urbana miljöer och därmed också skapa förutsättningar för en bredare variation av urbana ängar.

Global biodiversity is in drastic decline, which in addition to affecting individual species also may cause major consequences for both ecosystems and ecosystem services. The meadow is a type of nature with an abundance of species and long history in Sweden. Due to changes in land use, which includes urbanization, meadows have become rare habitats, often protected due to their nature conservation interest. At the same time, important replacement habitats for species that are declining in the agricultural landscape can be found in urban environments that are kept open through management. Urban meadows can thus function as a tool to increase biodiversity, locally, nationally, and globally.

This thesis compares similarities and discrepancies between meadow species and divisions included in nature conservation, and meadow seed mixtures provided by the leading producer and retailer of Swedish meadow seeds. The purpose is to investigate the opportunities for landscape architects to increase biodiversity at a national level by constructing urban meadows. In this thesis, retail is represented by the company Pratensis and nature conservation species are derived from the species lists for Natura 2000’s meadow types. The result indicates that Pratensis meadow seed mixtures contain fewer species, a smaller variety of species, few red-listed species and a larger proportion of species not directly associated with mowed grasslands. In addition to these differences, the naming and division of meadows between retail and nature conservation do not correspond, which can lead to misunderstandings and ultimately the construction of the wrong type of meadow.

The discrepancies between Pratensis and Natura 2000 are a result of retail and nature conservation being guided by differing purposes and that they are operating on different scales. Pratensis is focused on a local scale, whereas Natura 2000 is an effort to meet global biodiversity goals. Pratensis is a company and thus governed by financial interests and in addition to biodiversity Pratensis emphasizes anthropocentric values such as aesthetics and functionality. This can be compared to Natura 2000’s biocentric perspective.

The available supply, division and naming of meadow seed mixtures limits the possibilities to work for increased national biodiversity by constructing urban meadows. The result indicates possibilities to expand the supply by including additional meadow species occurring in Natura 2000 and thereby creating conditions for a wider variety of urban meadows.