Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Samhället står inför stora förändringar till följd av globalisering och urbanisering. Det innebär att en förändring och utveckling av samhället måste ske där inte minst planprocessen är aktuell. Medborgarinflytande har i planprocesser genom tiderna ansetts vara en demokratisk process och en balansgång mellan makt och inflytande.

Medborgarinflytande har i teorin delats in i olika typer baserat på makt och inflytande, kontinuitet och typ av dialog, bland annat i Arnstiens Ladder of citizen participation. Trappan illustrerar olika typer av inflytande från manipulation till total medborgarkontroll. Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tagit fram sin egen trappa vid namn Delaktighetstrappan. Delaktighetstrappan har till skillnad från Arnstiens trappa reviderats för att passa det svenska samhället och politik där bland annat de yttersta stegen tagits bort helt.

Syftet med detta arbete är att redogöra hur medborgarinflytande kan användas praktiskt i svenska kommuner som en del av planprocessen samt hur detta stödjs av Delaktighetstrappan. Utifrån Boverkets sju föreslagna metoder för medborgarinflytande har fjorton praktiska exempel från svenska kommuner tagits fram och analyserats genom att utifrån Delaktighetstrappa och därefter placerat in de praktiska exemplen på trappans steg.

Boverkets sju metoder har alla olika inriktning där resultatet varierat mellan de olika praktiska exemplen. Några av exemplen hade inte tillräckligt med underlag för att placeras in på något trappsteg. Detta kan dels bero på underlaget som använts från kommunerna eller på variationen i underlag från Boverkets föreslagna metoder. Men av de exemplen som kunnat analyseras placerades alla in i mitten av Delaktighetstrappan under stegen Dialog eller Inflytande – Delaktighet. Detta då de alla haft en initierande dialog med medborgarna på olika sätt. Därefter har det skiljt sig i hur kommunen arbetat vidare och om ytterligare möjlighet för medborgarinflytande i samma process funnits eller om processen stannat vid endast ett tillfälle för dialog. Det har också varierat stort i hur de olika dialogerna genomförts och hur mycket kommunerna valt att arbetat med metoderna.

The society is standing in front of big changes as a result of globalisation and urbanisation. This means that a change and development of the society must happen where the planning process is highly current. Citizen participation has through time been considered as a democratic process and a balance between power and influence and as a natural part of the planning process.

Citizen participation has in theory been divided into different types based on power and influence, continuity, and type of dialogue, for example in Arnstiens Ladder of citizen participation. The ladder illustrates different types of influence from manipulation to total citizen control. Sveriges kommuner och regioner, SKR, has created their own ladder by the name Delaktighetstappan that, unlike Arnstiens ladder, has been revised for the Swedish society and politics where the utmost steps have been removed completely.

The aim with this paper is to exhibit how citizen participation can be used practically in Swedish municipalities as a part of the planning process and how this is supported by the theory of Delaktighetstrappan. Based on the seven provided methods for citizen participation from Boverket, fourteen practical examples from different Swedish municipalities have been presented and analysed based on the different steps of the ladder.

Boverkets seven methods has different focus where the results have varied between the practical examples. Some of the examples did not have enough support or context to be placed at a certain step. This may be due to the information provided by the municipality or due to the variation of information provided by Boverket for each method. But the examples that was able to be analysed and placed on a certain step, all placed on the two middle steps Dialogue and Influence – Participation. This due to the fact that they all had an initial dialogue with the citizens in some way. Thereafter they differ in how the municipalities choose to continue working and if there was any more opportunity for a dialogue in the same process. It has also varied in how the different dialogues was carries out and how much the municipality has worked with the method.