Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den kontinuerliga klimatförändringen resulterar i mer frekventa och intensiva skyfall. Framåt år 2100 förväntas Uppsala ha en ökad årlig medelnederbörd på 20–30 procent. Uppsala har planerat att öka antalet bostäder och utöka stadsdelar för att bemöta sin befolkningsökning. Därmed urbaniseras, förtätas och hårdgörs större områden. Dessa utbredda hårdgjorda ytor utan förmåga att infiltrera dagvatten, i kombination med överbelastade dagvattenledningsnät, leder till kraftigare översvämningar med både ekonomiska och hälsofarliga konsekvenser. För att reducera skyfallens konsekvenser i staden behöver omhändertagandet av större volymer dagvatten implementeras i den urbana miljön. Som respons har flera regler och rekommendationer tagits fram om hur nybyggnationer ska eller kan utformas för att omhänderta dagvatten. Bostadsgårdar kan exempelvis gestaltas med multifunktionella lösningar, som utöver hanteringen av dagvatten innehåller ekosystemtjänster som kan tillföra upplevelse-, hälso-, och rekreationsvärden till gården.

Denna uppsats granskar bostadsgården vid Woodhouse Rosendal i Uppsala och identifierar platsens dagvattenlösningar och urbana ekosystemtjänster, samt hur vida utformningen följer regler och rekommendationer. Arbetet undersöker urbana ekosystemtjänster, urbaniseringens och framtidsklimatets effekt på Uppsala, bostadsgårdars historia, roller och begränsningar, samt öppna vattenanläggningars risker och hur de kan anpassas för att undvika olyckor. Stort fokus läggs på bostadsgårdens öppna dagvattenlösning i form av en regnbädd. Studien har genomförts med hjälp av en dokumentöversikt, där jag granskat platsens planritningar, en litteraturöversikt, där ämnesrelaterad litteratur granskats, samt platsanalys. Platsanalysen genomfördes med två besökstillfällen på bostadsgården och dokumenterades i form av fotografi och anteckningar. Platsanalysen följer upp vilka dagvattenlösningar och urbana ekosystemtjänster som finns på bostadsgården, samt bostadsgårdens fyra roller utifrån Eva Kristenssons teorier.

Resultatet visar att bostadsgården utformats efter alla regler, men undviker flera rekommendationer. Den har inkluderat flera sorters dagvattenlösningar och ekosystemtjänster men har en begränsad rymlighet med få användningsområden. Konklusionen visar en klar otydlighet vad en bostadsgård faktiskt är och att de regler som finns kring bostadsgårdars utformning är för öppna för tolkning.

The continuous climate change results in more frequent and intense downpours. By the year 2100, Uppsala is expected to have an increased average annual rainfall of 20–30 percent. Uppsala has planned to increase the number of homes and expand neighborhoods to meet its population growth. Larger areas are thereby urbanized, densified, and hardened. These widespread impervious surfaces, without the ability to infiltrate stormwater, in combination with overloaded stormwater drainage networks, lead to more severe floodings with both economic and health-threatening consequences. To reduce the consequences of torrential rain in the city, management of large volumes of stormwater needs to be implemented in the urban environment. In response, several rules and recommendations have been drawn up on how new constructions should or can be designed to deal with stormwater. Housing estates can, for example, be designed with multifunctional solutions that, in addition to the management of stormwater, contain ecosystem services that can add experiential, health and recreational values to the place.

The aim of this essay is to examine the housing estate at Woodhouse Rosendal in Uppsala and identify the site's stormwater solutions and urban ecosystem services, as well as to what extent the design follows rules and recommendations. The essay examines the effect of urbanization and the future climate in Uppsala, the history, roles, and limitations of housing estates, as well as the risks of open water facilities and how they can be adapted to avoid accidents. Much focus will be placed on the housing estate's open stormwater solution in the form of a rain garden. The study has been carried out with the help of a document review, where I reviewed the site's construction documents, a literature review, where subject-related literature was reviewed, and a site analysis. The site analysis was carried out with two visits at the housing estate and was documented in the form of photographs and notes. The site analysis follows up which stormwater solutions and urban ecosystem services that exists on the housing estate, as well as the four roles of housing estates, based on Eva Kristensson's theories.

The result shows that the housing estate was designed according to all the rules but avoids several recommendations. It has included several kinds of storm water solutions and ecosystem services but has a limited spaciousness with few areas of use. The conclusion shows a lack of clarity about what a housing estate is and that the rules that exist regarding the design of the housing estate are too open to interpretation.