Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Examensarbetets syfte är att skapa en modell som kan användas vid landskapsplanering för att identifiera restorativa naturliga vardagslandskap. Modellen ska vara förankrad i forskning och ska av yrkesverksamma vara lättanvänd i praktiken. I uppsatsen undersöks hur modellen skulle kunna användas inom Trafikverkets planeringsprocess genom att undersöka de olika stegen som ingår samt genom att applicera modellen på ett pågående vägprojekt, E22 Lösen-Jämjö i Blekinge län.

För att göra restorativa värden mer synliga produceras inom arbetet en modell som kan identifiera områden med restorativa värden, modellen har döpts till den återhämtningskvalitativa modellen. Modellen består av två delar, en GIS-analys och en ett fältbesök. GIS-analysens syfte är att identifiera var i landskapet återhämtningskvalitativa områden finns utifrån attribut som markanvändning, distans till väg, eller andra bullerkärnor som vindkraftverk, järnväg eller militärt område. Under fältbesöket, del två av modellen undersöks hur kvalitativa de områden som identifierats i GIS-analysen är. Till hjälp har en checklista upprättats som tar avstamp i påståenden om hur olika natursammansättningar får personen som utför fältbesöket att må, och därigenom bekräfta eller dementera huruvida områden som identifierats inom GIS-analysen har återhämtningskvaliteter.

De steg inom planeringsprocessen som ansågs lämpligast att utföra en analys av restorativa värden och användningen för en återhämtningskvalitativ modell skulle var ILKA och åtgärdsvalsstudien.

För att undersöka hur planeringsstegen används i praktiken och hur man tar hänsyn till återhämtningskvalitativa områden i vägprocessen undersöktes ett pågående vägprojekt, E22 Lösen-Jämjö där man valt att anlägga en ny vägsträcka på jordbruks- och genom skogsmark som ligger i anslutning till mark med restorativa värden. Lokalbefolkningen motsatte sig det slutliga valet av vägkorridorsalternativ. De önskade istället att skogsalternativet skulle varit alternativet Trafikverket gick vidare med. När den återhämtningskvalitativa modellen applicerades på de två vägkorridorsalternativen visade det sig att Trafikverket fattat rätt beslut, baserat på de restorativa områden som skulle blivit påverkade i respektive scenario. Den restorativa ytan som skulle tas i anspråk i det valda alternativet var ungefär en tredjedel av den ytan som skogsalternativet skulle ta i anspråk.

Troligtvis skulle modellen kunna bidra till att i större utsträckning identifiera och analysera restorativa värden om den skulle användas under ILKAN eller åtgärdsvalsstudien. Den framtagna modellen skulle troligtvis också kunna bidra till en bättre kommunikation med allmänheten på samrådet (ett steg inom planeringsprocessen som inte undersökts i examensarbetet) och bildligt förmedla varför man prioriterar som man gör, vilket analysen och appliceringen av den återhämtningskvalitativa modellen i fallet för vägprojektet E22 Lösen-Jämjö till viss del talar för.

The aim of the study is to investigate how areas with restorative qualities can be better and more efficiently identified with in landscape planning by creating a model which is based on research in the field of environmental psychology. The model should be easily understood and applied by landscape architects or -planners. To understand where a model like the one suggested could be the most useful Trafikverkets road planning process is analyzed. And to test the model, it is applied on an ongoing road project, E22 Lösen-Jämjö in Blekinge county.

To identify and later determine the quality in areas with restorative qualities the model consists of two steps, the first being a GIS-analysis and the second and field excursion. The purpose of the GIS-analysis is to identify which specific areas in the landscape are expected to have restorative qualities based in different factors in the GIS (such as distance to noise sources). During the second part, the field excursion, the quality of the landscape is being analyzed. The analysis is based on how appealing the landscapes overall impression is as well as the landscapes stress reducing qualities. A checklist has been produced which is based on research to determine what types of landscapes often are associated with restorative values and stress reducing values, and those not.

The most suitable steps within the road planning process to identify and analyze the landscapes restorative value was deemed to be the ILKA in the early stage and the strategic choice of measures.

In the ongoing road project E22 Jämjö-Lösen Trafikverket chose between two road corridor alternatives. The chosen alternative is placed on agricultural- and forestland (8 km). The one the community preferred, the forest alternative, is placed through forestland (15 km). Both road corridor alternatives would impact two recreational areas and one large regional quiet area negatively. The restorative quality model showed that the road traffic agency had made the right decision when moving forward with the chosen road corridor alternative. Even though the alternative will affect the fifth largest restorative quality area and result in this area decreasing with 306 hectares, it is better than the forest alternative. The forest alternative would effect the same areas as the chosen alternative (by 306 hectares), and additionally decrease the largest area with restorative qualities in the municipality, by 723 hectares.

The conclusion is that the steps of the planning process probably could become more refined and highlight the landscapes restorative qualities using the restorative model. One step of the planning process which wasn’t investigated but probably should have been is the consultation (samråd). Where the restorative quality model could make a usable tool to figuratively communicate with the community, and those who will be affected by the choice of road corridor placement.